Bostäder, aktier och inflationen


Bild: David Guglielmo, Freeimages

Vi är många som ifrågasätter konsumentprisindex som förmedlare av penningvärdets utveckling i samhället. Trots att mängden pengar ökar och produktionen minskar så ser vi ingen inflation bland våra varor och tjänster. I stället är det priserna på bostäder och aktier som lyfter.

Låt oss börja med att se på prisutvecklingen på våra bostäder, med hjälp av Valueguards HOX-index.

Efter en sättning i marknaden 2017 har pristillväxten tagit fart på nytt och befinner sig nu på All-Time-High-nivå. Lägenheter har haft en starkare prisutveckling än villor. Regionalt ligger nu villapriserna rätt lika igen efter att Malmö släpat efter under nästan 10 år. På lägenhetssidan har vi en tydlig rangordning med Göteborg i topp, följt av Övriga landet, Stockholm och Malmö. Allt mätt som förändring sedan 2005. Totalt har bostadspriserna i genomsnitt ökat med 162% från 2005 till 2020, vilket motsvarar en ökningstakt på 6,6% per år.

Inkluderar vi nu aktiemarknaden i analysen, med hjälp av OMXS30-indexet, dvs storbolagsindexet vid Stockholmsbörsen, så har vi nedanstående bild.

Under början av 2021 har aktierna svingat sig upp och förbi bostäderna, men per december 2020 låg man snäppet under, med en årlig pristillväxt på 6,4% sedan2005. Även här gäller All-Time-High-nivå.

Vårt officiella mått på prisutvecklingen i samhället är emellertid begränsat till att avse en korg av varor och tjänster som vi konsumerar. Mellan 2005 och 2020 har den korgen i snitt blivit 1,4% dyrare per år.

All stimulans som Riksbanken försöker att elda på med för att få upp inflationstakten förefaller alltså i stället bara driva priserna på bostäder och aktier. Detta är intressant och pekar möjligen på ett område där nationalekonomin behöver göra ett omtag. KPI-mätningarna är från en tid då det var knapphet och emellanåt varubrist i samhället. Idag lever vi i ett överflödssamhälle. När mer pengar nu skapas och krediter blir billigare så rusar vi inte iväg för att öka vår konsumtion så att produktionsresurserna blir så ansträngda att det driver upp KPI. Nej, istället försöker vi placera våra överskottsmedel på ett värdebevarande sätt.  Egenägd bostad är ett sådant sätt. Man konsumerar förvisso sitt boende under boendeperioden, men med ett välskött underhåll får man ofta en bra avkastning på bostaden när den sedermera säljs. Och aktieköp har ingenting alls med konsumtion att göra, det är en ren spar-/placerings-/investeringsform. Men ska man mäta penningvärdets utveckling så kan man knappast begränsa sig till att studera dess effekt på varor och tjänster som konsumeras. Även förvärv av sådant som hamnar i befolkningens ”balansräkning” är utsatt för penningvärdets förändring. Nedan visas prisutvecklingen för bostäder, aktier och konsumtion samt ett sammanvägt index med vikterna 20% vardera för bostäder och aktier och 60% för konsumtion. Detta sammanvägda index ha ökat med 3,4% per år mellan 2005 och 2020. Är detta månne ett bättre mått på penningvärdets egentliga utveckling?

Detta sista grepp ska inte ses som ett konkret lösningsförslag utan som ett inspel i en förhoppningsvis kommande debatt om hur vi ska mäta penningvärdets utveckling. Och vi behöver kanske samtidigt ställa oss frågan varför det är så önskvärt för ekonomin att KPI, priserna på det vi konsumerar, ökar i en låg men stadig takt. Är verkligen risken reell för att befolkningen vid deflation ska skjuta upp sin konsumtion för att handla billigare några månader senare och att detta ska bromsa upp den ekonomiska aktiviteten? Hör verkligen ett sådant tänk hemma i dagens digitaliserade överflödssamhälle, där alla priser rör sig dagligen på ett sätt som gör att ingen har en rimlig chans att se något mönster och där dagens KPI-mätning gissningsvis är behäftad med mycket stor osäkerhet? Eller är man rädd för att den dopning av ekonomin som stimulanserna innebär inte går att ta bort utan att tillväxten – eller rent av BNP – faller? Är de kanske finansbranschen som med hög risktagning sätter press på stat och riksbank att öka stimulansdoserna, mer och mer.

Hur resonerar de stora ekonomiska tänkarna? Varför sitter vi fast i vår dopade ekonomi?

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.