BNP-tappet och Covid-kostnaden efter Q3 2020

Bildmix: Gordon Johnson och José Camargo, Pixabay

BNP för Q3 2020 uppges uppgå till 1186 mdr. Efter att de senaste kvartalens värden justerats något sjönk vår BNP i löpande priser i Q3 jämfört med Q3 ifjol med 21,7 mdr (1,8%). Detta är en hygglig återhämtning från Q2 då tappet var 75,5 mdr (5,8%) . Med en normalt försiktig tillväxt borde vi nu efter Q3 snarare ståta med en BNP för ett rullande helår på ca 5120 mdr. I stället står det 4958 mdr i SCB´s tabeller. Låt oss därför skatta den samhällsekonomiska coronakostnaden för årets första tre kvartal till 160 mdr.

Även om man jämför två intilliggande års data bör jämförelsen göras i fasta priser. I löpande priser har vår BNP-takt bara backat till 2018 års nivå. Men om vi räknar i fasta priser och ser till siffran per capita, så har vi backat till BNP-nivån för helåret 2015. Se den röda kurvan nedan.

Tappet är ännu inte lika stort som under finanskrisen. Med befolkningen vaccinerad och restriktionerna successivt hävda under 2021 bör vi förhoppningsvis också slippa hamna i en så stor nedgång. Ja ,om den nu var så stor förresten, det kan ju diskuteras.

Vår bruttonationalprodukt brukar beskrivas ur två olika perspektiv, var det produceras och hur det används. Här har vi först svaret på frågan var vårt produktionsvärde skapats, här dock uttryckt som var tappet i Q3 jämfört med fjolårets Q3 uppstod. Produktskatter/subventioner är utelämnade.

Störst egen minskning (blå staplar) ser vi fortfarande i hotell- och restaurang och i transport och lager samt kultur och nöjen. Minskningen inom transport och lager är också den som har störst påvverkan på hela landet (röda staplar). I Q2 var det tillverkningsindustrin som hade den rollen, men här har man uppenbarligen återhämtat sig bättre.

Om vi på samma sätt belyser vår användning av produktionsvärdet i Q3, jämfört med samma period i ifjol ser bilden ut enligt nedan. Notera att röda staplar av pedagogiska skäl visar en tiondel av verkligt värde. Stapeln längst till höger visar alltså -10% i stället för verklighetens -100%.

Var och en av de sex komponenterna har alltså en relativt sett stor betydelse för helheten. Att importen minskat med 7% har alltså gynnat BNP med 40 mdr som i sin tur utgör 135% av kvartalets totala nedgång på 29 mdr. (För att få plats i grafen visas dock 13,5% istf 135%!)

Det är alltså utrikeshandeln som står för de stora förändringarna men vi har trots allt bibehållit ett handelsöverskott, 39,9 mdr i Q3.  Även den privata konsumtionen minskade kraftigt i Q3. Dess minskning med 22 mdr motsvarar dock ”bara” drygt 2 tkr per invånare i landet.

Om vi avslutningsvis kompletterar dessa ekonomiska uppoffringar mot våra coviduppoffringar ser vi nedan hur dödligheten utvecklats per vecka i år.

Lite oroväckande ser det ut som om dödligheten för den äldre delen av befolkningen kanske åter är på väg uppåt. Totalt har antalet avlidna enl FHM till dags dato (2020-12-03) uppgått till 7007. Medelåldern på de avlidna snarare stiger än sjunker nu under hösten och uppgår just nu till ca 82 år och 11 månader, så antalet statistiskt förlorade levnadsår (qaly) uppgår till 60348. Med ett kalkylmässigt värde på 600 tkr per levnadsår blir värdet per idag av denna förlust ca 35,2 mdr.

Men avgränsar vi statistiken per kvartal har vi sammantaget följande coronakostnad per den sista september. Ingen kostnad belastade Q1 i år.