BNP Q3 2019


Bild: Pixabay/QiFO

SCB har presenterat sina senaste BNP-beräkningar. Experterna har ju redan konstaterat att vi är på väg ner i en lågkonjunktur, så förväntningarna var väl ställda därefter. Först måste vi emellertid fästa uppmärksamheten på kvalitén i materialet. SCB för en ständig kamp för att hitta och åtgärda mättekniska brister. Nedanstående blå kurva visar hur man nu justerat BNP-siffrorna jämfört med vid föregående mätning i somras. Kurvorna avser rullande helår.

BNP i fasta priser har alltså räknats ned med mellan 0,5 och 1 procent per år fram till 2009. Därefter har man nu uppvärderat BNP med ca 1% varje år. Enskilt föregående kvartalet Q2 2019 anses nu vara 1,59% bättre än man trodde för ett kvartal sedan. Grafens andra kurva, den röda, visar på ett annat mätfel, nämligen hur stor differens som föreligger mellan BNP och BNPs beståndsdelar. Det visar sig nu att summan av:

konsumtion + investeringar + offentliga utgifter + export – import

överstiger uppgiften om BNP för alla kvartal fram tom Q4 2017. Som synes är differensen över 5% i början av 80-talet.

Med detta konstaterat kan vi se till den aktuella bedömningen av BNP. I årstakt snuddar vi nu vid 5000 miljarder. Men intressantare är nedanstående bild av utvecklingen i indexform.

BNP gnager på uppåt med oförtruten styrka, men befolkningsutvecklingen gör att BNP/capita får en långsammare utveckling. Årstakten i BNP har senaste året ökat med 1,42%. Av detta kvarstod 0,46% i ökad BNP per capita, när befolkningstillväxten beaktats.

Om vi zoomar in på de sista perioderna och ställer summan av senaste fyra kvartalen mot de fyra kvartalen dessförinnan blir bilden enligt nedan.

Vi ser här faktiskt ett litet hack uppåt i det senaste kvartalet. Men det kan knappast indikera att konjunkturen vänder uppåt? Inte med tanke på hur eniga experterna är om motsatsen? Eller?

Om vi avslutningsvis gör en analys av skillnaden mellan respektive komponent i BNP, (Y=BNP, C=Consumption, I=Investment, G=Government expenditures, E=Export, M=Import), återigen i form av summan av de senaste fyra kvartalen, ställda mot summan av de fyra kvartalen dessförinnan, så har vi den bilden här:

Väger vi samman konsumtion och investeringar för respektive samhällssektor, ser vi att offentliga sektorn ökat sin BNP-påverkan med 0,58% senaste året medan den privata sidans motsvarande siffra är 0,26%. Tydligt är dock att det är utrikeshandeln som är lokomotivet. En allt större del av vår produktion säljs till utlandet och en allt större del av vår konsumtion hämtas utifrån. I tider av protektionistiska strömningar låter det måhända lite olycksbådande eller åtminstone riskabelt. Men handel uppstår ju för att båda parter tycker sig gynnas därav. Det gäller för såväl frihandelsvänner som protektionister.

 

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.