BNP Q1 2022


Illustration: QiFO

För någon vecka sedan fick vi ta del av färska BNP-siffror. Produktionen av varor och tjänster rullar på i Sverige som aldrig förr. Effekterna av coronapandemin kan alltjämt skönjas på sina håll och kriget i Ukraina kanske kommer att visa sig på något sätt i våra siffror också så småningom. Men när vi skriver in Q1 i våra tidsserier ser vi att Sveriges totala BNP går som tåget.

Nytt All-Time-High således. 5 555 miljarder i årstakt, 532 tkr per invånare. Grattis till oss!


Även i fasta priser slår vi rekord. Både totalt och per capita. Coronadippet är återhämtat!

Ett sätt att bryta ner BNP på är efter ”användningen”. Vad gör vi med det vi producerar? Förbrukar vi det, sparar vi (i form av investeringar) eller kanske exporterar vi vår produktion. Så här ser bilden ut. Vi noterar att den offentliga sektorn tar hand om 30% av vår produktion. Men också att vårt beroende av utrikeshandeln är stort. Enormt stort!

Om vi ser till förändringen mellan de två senaste tolvmånadersperioderna är det också just utrikeshandeln som tagit mest fart. Sannolikt för att just utrikeshandeln tog mest stryk under pandemin. Däremot rullade offentliga utgifter, konsumtion och investeringar, på även under svackan och därför syns här små förändringar därefter.

Kanske mer intressant är att se var i ekonomin BNP skapats. BNP är ju produktionens värde beräknat som summan av alla löner och vinster. Dessa hör ju alltid hemma i någon samhällssektor eller bransch, så låt oss se hur det ser ut i detta avseende.

SCB redovisar denna information tämligen finmaskigt, men vi har grupperat ihop datan i nedanstående 16 grupper. Den sista gruppen är kanske svårast att förstå. Det handlar i princip om momsen som ju är ett överskott som uppstår i näringarna men redovisas in till stadskassan och därför nog bör ses som en del av den offenliga delen av vår ekonomi. Således utgör offentlig sektor även här 30% av vår ekonomi. Till detta kommer gruppen ”Utbildning, vård och omsorg” som torde bekostas med offentliga medel (?). Tyvärr är gränserna ibland svåra att se. Men att vi lever i en tjänsteproducerande ekonomi är ganska tydligt.

Jämfört med året dessförinnan ser vi under senaste tolvmånadersperioden en kraftig återhämtning i de pandemidrabbade branscherna hotell- och restaurang samt kultur- och nöjen.

Hela nedgången är ännu inte återhämtade för hotellen, men eftersom många andra näringar går så bra kan vi uppvisa dessa goda totalsiffror. Som sagt – All-Time-High!

 

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.