BNP Q1 2021


Bild: QiFO

BNP-siffrorna för årets första kvartal har kungjorts av SCB. Covid-dippet är tydligt, men den totala pandemieffekten förefaller ändå att bli mindre än vad finanskrisen 2008-2010 innebar. Likväl framgår i grafen nedan att vi har vi har kastats tillbaka 6 år vad gäller BNP/capita.

Mätt från All-Time-High-värdet per capita, dvs helåret 2019, är nedgången fem kvartal senare 3,7% eller 18,4 tkr per invånare. Ökningen av antalet invånare i Sverige förklarar 22% (4,0 tkr) av nedgången, medan själva BNP-minskningen svarar för 78% (14,3 tkr) av tillbakagången.

BNP brukar brytas ner i två dimensioner; var i ekonomin BNP producerades och hur den använts. Ser vi först till var BNP producerades kan vi visa hur Sveriges ekonomi blivit alltmer tjänsteberoende de senaste decennierna. Notera även att Handel och Transport har passerat Tillverkning i betydelse för vår BNP. Notera för övrigt att just Tillverkningsindustrin var den enda sektor som drabbades av finanskraschen 2008-2010.

Redan före millennieskiftet passerade tjänstesektorn den offentliga sektorn och svarar idag för en tredjedel av vår BNP. Notera också den märkliga sektorn ”Produktskatter nto”, som i huvudsak utgörs av moms. Dessa värden ingår i varornas/tjänsternas pris/värde och inkasseras av varje bransch. De redovisas dock här inte i sin ursprungsbransch utan separatredovisas samlat (streckad linje). Produktskatterna överlåts till staten varför de även redovisas sammanslaget med myndigheterna (prickad linje). Inklusive produktskatterna svarar den offentliga sektorn för 29,7% av landets BNP.

Gör vi en jämförelse av Q1 i år med sista Covid-fria kvartalet Q1 i fjol har vi nedanstående skillnader. Här är några av ovanstående sektorer nedbrutna för att tydliggöra var vi haft Covid-effekten. Produktionsskatterna är utelämnade.

Totalt minskade BNP mellan de båda kvartalen (i fasta priser) från 1265 till 1259 mdr, eller med 6 mdr (-0,5%). Hotell- och restaurangnäringen var den bransch som minskade mest, hela 36%, vilket innebär att man ensam svarade för mer än hela minskningen i BNP. Tillverkning, Handel och Info/Tele/mm är dock tre branscher som alla hade stora positiva förändringar på mellan 3,2 och 4,5 mdr vardera.

Ser vi till användningen av BNP, den så kallade YCIGEM-analysen (Y=C+I+G+E-M, dvs BNP = privat konsumtion + privata investeringar + offentliga utgifter + export – import) får vi följande bild av förändringen mellan de båda kvartalen.

Totalt minskade alltså BNP med 0,5% och det var helt den privata konsumtionen som tog den nedgången, då konsumtionen sjönk med 1,2%. Både export och import ökade med 0,5% vilket innebar att handelsnettot ökade med 400 mdr.
Återstår nu att se om vi nästa kvartal är tillbaka på en gamla linjen och har lämnat Covid-guppet bakom oss.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.