BNP Q1 2019 – YCIGEM


Bild: Pixabay

För vilken gång i ordningen kan jag inte säga, men nu när SCB publicerat BNP-siffrorna för Q1 2019 påstår sig återigen landets makroexperter se början till en avmattning i BNP-utvecklingen, samtidigt som man förundras över att den inte är tydligare efter så många års ”högkonjunktur”.

Nedan återfinns den aktuella bilden. Den är lika tråkig som min egen analys. Allt är precis som vanligt!

Tillväxten fortsätter oförtrutet. Efter nästa kvartal ska vi även inkludera sysselsättningen och inflationen för att göra en mer sammanvägd och komplett konjunkturbedömning. Nu noterar vi att BNPs helårsvärde i fasta priser ökade med 0,5% sedan förra kvartalet och med 2,1% jämfört med för ett år sedan. Uttryckt i kronor uppgår BNP/capita nu till 471,9 tkr per år – all time high förstås!

Korrigeringarna av tidigare perioder är denna gång försumbara. Under 0,1%.

Vad vi kan se är en stabil ökning sedan 1993, dock med ett tydligt hack 2008-2010. Fem kvartals nedgång landade i ett minimiläge efter Q4 2009 som var 6,5% lägre än tidigare högstaläget från Q3 2007. Efter ytterligare fem kvartals snabb återhämtning nåddes nytt ATH, varefter två års stillastående följde. Därefter har tillväxten malt på. Kvartal efter kvartal. Och krisen, denna hemska finanskrasch 2008-2010 kastade oss inte fyra generationer bakåt i levnadsstandard (BNP/capita), inte heller fyra decennier. Utan ynka fyra år! Den hemska kraschen kastade oss 2009 tillbaka till 2005 års nivå på BNP/capita. De allra flesta av oss gick igenom dessa år helt utan personlig uppoffring.

Åter till nuläget. Med lite större uppförstoring framträder en del intressanta detaljer. Möjligen är tillvättakten för BNP i avtagande, även om vi fortfarande ligger på 2%.

Mest intressant är kanske dock att tillväxten i folkmängden också minskar och nu uppgår till ca 1% på årsbas. Gräver vi i befolkningsdata, ser bilden ut enligt nedan.

Det ser onekligen ut som om invandringsöverskottet är i stabilt avtagande sedan några år, medan födelseöverskottet kanske är på väg uppåt? Möjligen är en sådan mixförskjutning olycklig ur ett BNP-perspektiv? Det borde trots allt ta längre tid och kräva större kostnader för samhället att få en produktiv medborgare av en nyfödd, än av den genomsnittlige invandraren – även om vi i dessa flyktingkrisens tider tvingats konstatera att vår oförmåga att bereda integration åt nytillkomna gör att skillnaden i tidsutdräkt mellan de båda gruppernas utbildning och anpassning kanske är mindre än den borde vara.

Om vi så går över till BNP´s delar, sett ur användningsperspektiv, alltså YCIGEM, så har vi även där en stabil ökning av alla komponenter. Nedan jämförs årstakten i mkr nu med årstakten för ett år sedan.

C är privat konsumtion, I är privata investeringar, G är offentliga utgifter (konsumtion och investeringar), E är export och M är import. Y, dvs BNP, definieras som C+I+G+E-M. Notera hur stor del av vår ekonomi som utgörs av export och import. Ser vi till utvecklingen över längre tid är nog just handelsnettot det mest spännande att följa.

Utan att nedgången sedan 2005 slog över i handelsunderskott förfaller det som om nettot har vänt uppåt igen. Med vårt extremt stora beroende av utrikeshandel är det naturligtvis lite oroande handelsfientliga signaler som Trump skickar ut, men effekterna återstår att se.

En annan långsiktig trend som gömmer sig i siffermaterialet är att investeringsandelen ökar.

Sedan 1981 har främst den offentliga konsumtionen ersatts av privata investeringar. Spontant känns det kanske bra att man tänker mer på morgondagen är på nuet. Men man ska betänka att endast lyckade investeringar leder till förbättringar i framtiden – övriga är att likna vid kapitalförstöring – och av lyckade investeringar är en okänd andel av typen rationaliserande, dvs de minskar resursbehovet i produktionen. Detta kan också sänka BNP.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.