BNP och Covid efter Q2 2020


Bildmix: Gordon Johnson och José Augusto Camargo, Pixabay

SCB har nu tillkännagivit landets bruttonationalprodukt för andra kvartalet 2020. Det totala värdet uttryckt för det rullande helåret juli 2019 tom juni 2020 uppgick till 4935 mdr kr. Det innebar att årets Q2 landade 95 mdr lägre än Q2 föregående år, vilket är en minskning med 7,3% (1,9% i årstakt). Men med en ”normal” utveckling baserat på de senaste två årens tendens hade års-BNP vuxit till ca 5047 mdr. En första bedömning är därför att covid-19 pandemin har medfört att vi förlorat ca 112 mdr i utebliven BNP under Q2 2020. Korrigeringar av tidigare perioders utfall var denna gång försumbart små.

Utvecklingen av BNP har varit enligt nedan:

Det ser kanske inte så dramatiskt ut och Sverige är förvisso alltjämt ett rikt land, ja kanske har vi rent av stigit på världsrankingen under pandemin, men likväl är detta hack i slutet av kurvan det allvarligaste som hänt oss i mannaminne. Flertalet politiska partier ser nu också anledning att påkalla en ”nystart” eller ”omstart” för att få Sverige på fötter igen.  🙂

Grafen nedan visar att vi redan dippat mer, relativt sett, än under den svaga tillbakagången 2012. Återstår att se om vi kan undvika samma djup som under finanskrisen 2008-10.

Ser vi till BNPs komponenter noterar vi att det endast är de offentliga utgifterna som klarat att hålla tidigare siffror. De ökade faktiskt med 2 mdr. Nu hör vi rop på mer offentliga insatser med lånade pengar. Finansministern har utlovat 100 miljarder i närmaste satsning.

Den privata konsumtionen minskade med 51 mdr (9%) och de privata investeringarna med 35 mdr (12%). Störst dramatik drabbade dock utrikeshandeln. Exporten sjönk med 86 mdr (15%) och importen med 75 mdr (14%). Vårt internationella handelsöverskott ligger dock alltjämt nära 200 mdr. Gissningsvis kommer konsumtion och utrikeshandel att repa sig förhållandevis ”naturligt” när restriktioner i våra samhällen hävs. Värre är kanske den nedåtgående investeringstrenden? Hur skakad är framtidstron?

Men var i samhället har då produktionen minskat? Vi vet från medias rapportring att vi minskat vår konsumtion av hotell- och restaurangtjänster samt kultur kraftigt, och då tjänstenäringar kännetecknas av att produktion är lika med konsumtion, så måste stora minskningar finnas där. Hela bilden återfinns nedan.

Visst, hotell och restaurang har tappat över 45% av sin verksamhetsvolym i Q2 jämfört med Q2 2019 (se blå staplar). Kultur och nöjen har backat över 25%, något mindre än transport och lager. Men av den totala minskningen på 95 mdr så svarar tillverkningsindustrin för över 35% (se röda staplar). Fordonssidan ensam svarar för över hälften av tillverkningsindustrins tillbakagång.

Och till denna nedgång på 95 mdr, eller ca 112 mdr om en förväntad men utebliven tillväxt inkluderas, så kommer även 30 mdr i förlorade levnadsår (qaly), värderade á 600 tkr. Dödstalen i covid-19 är extremt åldersrelaterad. 89% av alla avlidna är 70 år gamla eller äldre. Två av tre är 80 år eller äldre. Antalet avlidna per vecka ligger i år nu åter på samma nivå som medelvärdet för 2015-2019 – även för åldersgruppen 65+. För gruppen 0-64 år har antalet döda i år understigit medeltalet för 2015-2019 hittills i år.

Med den avklingande utveckling av antalet avlidna och IVA-behandlade i covid-19 så ser det just nu ut som om kostnaden i form av förlorade levnadsår (qalys) kan komma att stanna kanske under 35 mdr.

Ingen verkar våga säga att det medicinska läget är gott, men så är det väl ändå just nu i skiftet aug/sep? Vi får självfallet inte räkna bort risken för en andra våg, men vi har blivit bättre på att skydda våra äldre på boenden, vi har blivit bättre på att vårda de svårare sjuka, vi har nu sannolikt så stor del av befolkningen smittad att detta i sig bromsar smittspridningen och vi har förhoppningsvis mindre än ett halvår kvar till ett tillgängligt vaccin. Möjligen har även covid-19´s mest aggressiva former dragit sig tillbaka? Vi har således pressat ner dödstalen och IVA-utnyttjandet till mycket låga nivåer.

Medan qaly-kostnaden därför just nu känns ”under kontroll”, så kvarstår frågan hur stor den ekonomiska nedgången kommer att bli. Efter Q2 har vi ”förlorat” ca 112 mdr i utebliven konsumtionskraft, motsvarande 11 tkr per invånare. De tidigaste gissningarna låg på runt 500 mdr. Just nu pekar det nog mot att kostnaden inte ska behöva bli fullt så stor. Efter Q3 får vi göra en ny bedömning.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?
  1. Thomas says:

    Tack PO. Intressant analys av detaljer vi inte får från media.

    Svara

Lämna en kommentar.