BNP-återhämtningen fortsätter


Bild: QiFO

BNP för årets tredje kvartal har publicerats.  Återhämtningen efter Covid-dippet är nog inte riktigt klar. Vi överträffar förvisso BNP-nivån vi låg på alldeles före Corona-utbrottet, men den tillväxt vi sannolikt skulle haft utan pandemin återstår att ta igen.

Mätt i rullande helår till löpande priser uppgår BNP nu till 5250 mdr kr, vilket är All Time High. Mätt som index i fasta priser har utvecklingen varit enligt nedan.

Vi noterar att BNP/capita under pandemin som mest sjönk med 3,85%, vilket ungefär är hälften av det tapp som uppstod vid finanskrisen 2008-2010.

BNP är som bekant ett mått på den ekonomiska aktiviteten i samhället. Summan av alla betalningar för varor och tjänster. Värdet av ideellt frivilligarbete liksom av oavlönat hemarbete ingår således inte. Ett sätt att bryta ner BNP är att se på de olika branscher där aktiviteten uppmätts. SCB redovisar ca 50 olika branschgrupperingar i BNP-uppföljningen. Här väljer vi att gruppera ihop dessa till 15 för att underlätta överblicken. Vi väljer att jämföra det senaste året (Q4 2020 – Q3 2021) med sista året före pandemiutbrottet (Q2 2019 – Q1 2020).

Tre branscher har fortfarande en bra bit kvar till fullständig återhämtning; Transport och lager samt Kultur och nöje har tappat 9,3% rerspektive 8,3%. Men Hotell och restaurang har tappat hela 23% av sin förpandemiska volym.

Den stora vinnaren är branschen Info, tele, kommunikation, data (ITKD) som nu ligger 8,9% över sista pandemifria året. Den totala BNP-ökningen är 19 mdr (0,4%) och de lila staplarna visar de olika branschernas andel av denna total, dock delat med tio för att passa i grafens skala.  ITKD-branschen med sin ökning på 33 mdr svarar alltså för hela 170% (17% i grafen) av totala BNP-tillväxten . Säkert har allt hemestrande och distansarbete gynnat ITKD-området. Återstår att se om vi helt kommer att återgå till våra rutiner före pandemin, och om det då blir till nackdel för ITKD.

BNP kan inte bara studeras utifrån var värdet skapats, utan även var värdet förbrukats. Med samma diagramteknik som ovan har vi följande bild.

De producerade varorna och tjänsterna har alltså i ökad utsträckning används till såväl privata som offentliga investeringar. Den privata konsumtionen är ensam om att ha backat, vilket den gjort med 1,2%. Notera även att de flesta områden uppvisar större förändring, plus eller minus, än 19 mdr-förändringen i total BNP.

Covidkostnaden
Vi har tidigare redovisat landets kostnad för pandemin i termer av utebliven BNP och kostnaden för förlorade människolivsår (qaly á 600 tkr). Senaste beräkningen gjorde vi för ett halvår sedan och den landade i 172 mdr i förlorad BNP och 68 mdr i förlorade qaly. 240 mdr totalt. Förlusten av levnadsår har nu passerat 80 mdr, och säkert har utebliven BNP också vuxit ytterligare varför totalen nu kanske ligger runt 270 mdr (27 tkr per invånare i landet). Nu är emellertid båda delbeloppen behäftade med så stora mätproblem, då jämförelsetalen – hur det skulle sett ut utan pandemi – blir allt skakigare. Vi lämnar därför pandemikostnaden och hoppas slippa återuppta frågan. Vi kan emellertid avslutningsvis konstatera att den svenska ekonomin tuffar på som vanligt!

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.