Bitcoindramat


Bild från ValutaSEK.com

Visst är det underbart att sitta på läktaren och se bitcoindramat utspelas framför ögonen! När vi senast skrev i ämnet i juli månad 2017 var en bitcoin värd drygt 20 000 kr. Nu är den uppe i ca 120 000 kr. Kommer den att nå 1 miljon? Kommer den att nå 1 miljard? Hur länge ska befintliga och kommande storägare vägra att sälja för att försöka pressa upp kursen ytterligare. Det påminner onekligen om den avslutande övningen i tv-såpan Paradise Hotel. När ska den första finalisten släppa glaskulan? Vem vågar gå längst i detta chicken race, med risk att förlora allt? När kommer det stora raset? Kursen har ändå svajat betänkligt på senare tid och toppade härförleden på över 160 000 kr. Kommer det ännu större ras framöver?

Ja, vad är väl rätt pris för en bitcoin? Svar: det som marknaden bestämmer sig för! Vad gäller varor och tjänster så är det lättare att förstå att allt handlar om utbud och efterfrågan och om alltings relativitet gentemot allting annat. Allt har sitt pris och följaktligen sitt relativpris gentemot allting annat. Men en valuta? Dess funktion är ju bara att vara betalningsmedel. Vad är värdet av det?

Nationella ”fysiska” valutor är ju även de nu för tiden av typen fiat-pengar utan underliggande realt värde. Pengars uppgift är att utgöra en måttstock för värde, vara en trygg form för temporär mellanlagring av värde samt underlätta handel. Men de är och förblir bara pengar. Även om alla gamla valutor är utställda av någon riksbank, så vägrar de att lösa in sina utställda sedlar i vare sig ädelmetaller eller någonting annat. Dock finns en viss koppling till berörda länders ekonomi. Olika länders växelkurser sinsemellan kan variera över tid beroende på ländernas relativa tillväxt och handelsöverskott, som ju påverkar efterfrågan på respektive valuta. Men för en neutral världsvaluta så spelar förskjutningar mellan olika länders ekonomiska styrka ingen roll.

Och om nu bitcoin ska bli vår gemensamma världsvaluta; hur mycket bitcoinvärde behöver vi för att ekonomin ska fungera smidigt? Sverige är kanske inte en lämplig norm att gå efter, men låt oss ändå göra ett räkneexempel. I vårt land finns ca 5500 kr per person i kontanter, en siffra som dock sjunker snabbt. Ska motsvarande värde finnas globalt i bitcoins krävs att var och en av de så småningom 21 miljonerna bitcoins är värda ca 1,9 miljoner kronor. (Köpsignal!) Om bitcoins ska ersätta penningmängden som vi känner den (M3), så måste värdet upp närmare 60 gånger till, med svenska förhållanden som beräkningsgrund. (Kraftig köpsignal!) Riktigt hur bitcoins ska ersätta M3 har jag dock svårt att förstå. Idag kan ju en bank skapa M3-pengar (=kontotillgodohavanden) genom att bevilja ett lån, dock för bankens eget bästa endast mot fullgod säkerhet. Nya bitcoins skapas alltjämt genom att enorma datoranläggningar löser meningslösa matematiska problem till stora kapital- och energikostnader. Detta kommer dock att ta slut när alla de 21 miljonerna bitcoins som ska finnas har ”grävts fram” om några år. Vi lär ha fått fram ca 75% av dessa till dags dato. Därefter kan inte mängden öka – bara värdet. Blir värdet otympligt stort får man göra en ”splitt” och tex kalla tusendelsdels bitcoin för ”nya bitcoin”.

Men även om bitcoins inte kan ersätta penningmängden M3, då nya bitcoins inte kan skapas genom belåning, så kan bitcoins naturligtvis ersätta kontanterna, trots att bitcoins inte finns utanför internet. Men vi har i stort sett redan rationaliserat bort den fysiska penninghanteringen av andra valutor också och kan betala det vi vill med snabba och säkra överföringar mellan våra konton med hjälp av internet. Så varför då övergå till att räkna allting i bitcoins? Det kräver ju till att börja med att alla varor och tjänster prissätts i bitcoin. Och att jag får min lön eller pension i bitcoin. Och detta kräver i sin tur att valutan har en måttlig volatilitet (värdefluktuation) vilket den ju minst av allt visat prov på. Därtill tar det tydligen timtals att genomföra en enkel affärstransaktion med bitcoin och dessutom kostar det rätt mycket att handla (”utan mellanhänder” som det heter) med bitcoins. Så bitcoins är ju rent funktionellt underlägsen alla traditionella valutor. Dock brukar tre kompenserande fördelar anföras. (1) Bitcoin är internationell till sin karaktär och utom påverkan för politiker och riksbanker. Detta skulle kunna vara av stort värde för människor i länder med krig, kraschat betalningssystem eller annan form av ekonomisk härdsmälta. (2) Myndigheterna kan inte spåra betalningarna, så den passar även för penningtvätt och illegala affärer(!). Och framför allt – (3) själva valutan verkar hela tiden bli mer värd! Det har anförts även en fjärde fördel, nämligen att bitcoin är mer förfalsknings- och stöldsäker än klassiska valutor. F-n tro´t, med tanke på hur ofta vi kan läsa om hackade bitcoinplattformar.

Naturligtvis är det värdestegringen som skapat hajpen kring bitcoin. Men den kräver i sin tur att det finns andra valutor som används för prissättning av alla varor och tjänster. Endast då kan bitcoinvärdet rusa vidare uppåt och man kan bli rik genom att under en tid äga bitcoins, som tack vare ständigt stegrat intresse blir mer och mer värda efterhand, i all evighet…? Hmmm, påminner det inte väldigt mycket om kedjebrev? (Kraftig säljsignal!)

Fanns inga andra valutor – vilket i sig vore en rätt lockande tanke, om bitcoin bara hade fungerat som betalningsmedel – skulle bitcoins endast ha sitt värde uttryckt i varor och tjänster. Stigande bitcoinvärde skulle då kallas för inflation, något som många ledande nationalekonomer gärna ser i små doser, men som alla fasar för om den skulle bli okontrollerad.

Vi noterar emellertid att bitcoin är ett dåligt fungerande betalningsmedel för handel med varor och tjänster. Det används inte heller särskilt mycket som ett sådant. Det finns inte heller något reellt värdeskapande eller ekonomiskt effektiviserande i en övergång till betalningsmedlet bitcoins. Det är därför inte heller ett vettigt investeringsobjekt. Likväl har allt fler ”seriösa” finansaktörer börjat släppa sitt motstånd i förhoppning om att kunna tjäna pengar på egna och andras bitcoin-affärer. Bitcoins har helt enkelt under sin livstid visat sig vara en riktigt bra affär att äga, varför aktörer köpt, ägt och sålt för att ta hem sina vinster. Det är helt enkelt ett gamblingobjekt, ett nollsummespel, men såsom alla sådana kan de enbart ge vinst åt vissa genom att vålla förluster för andra. Dock – så länge spelet pågår kan så klart ”alla ligga på plus”. Men när spelarna vill inkassera sina vinster visar det sig att det inte går. För varje vinstkrona som någon fått måste någon annan inkassera en förlustkrona. Enda möjligheten att undvika detta är att värdet planar ut på en nivå som marknaden finner är rätt och att bitcoins vid denna värdering faktiskt används såsom det allmänna betalningsmedel det utgetts för att vara. En uppgift vi redan förklarat att bitcoins passar sämre för än alla traditionella valutor.

Men visst kan vi ha bitcoins som ett vadslagningsobjekt. Och i ett sådant läge kan väl ländernas lagstiftare, mot bakgrund av bitcoins lockelse för kriminella affärer, rakt av förbjuda dess användning som betalningsmedel för varor och tjänster. Vi kan väl slå vad om värdeutvecklingen på bitcoin ändå? Bara som bevis på att vi människor nått högre än någonsin tidigare på Maslows behovstrappa – vi kan ägna oss åt att köpa och sälja oanvändbara imaginära pengar. Vissa spelare vinner och andra spelare förlorar. Och mäklarna vinner alltid. Spännande! Smart! Eller …..?

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.