Bitcoin i skiftet 2019-20


Bild: Pixabay

Senast redovisade vi utvecklingen på valutaområdet med fokus på vår svenska krona. En annan valuta som många är intresserade av är Bitcoin. Vad har hänt med den? Vi kan inledningsvis notera att slutkursen för 2019 blev SEK 67 276. Idag den 25 jan ligger den dock hela 25% högre i pris.

Antalet existerande Bitcoins var vid årsskiftet ca 18.133.000 st. Det totala Bitcoinvärdet uppgick således till 1220 miljarder SEK. Detta motsvarar knappt 25% av Sveriges BNP, eller ca 33% av den svenska penningmängden M3. Det är således långt kvar innan den på global nivå spelar samma roll som den svenska valutan gör i Sverige. Enligt idén med Bitcoin kommer möjligheterna att ”gräva” fram nya enheter att försvåras efterhand så att det aldrig kommer att finnas mer än 21 miljoner Bitcoins.

Just detta med att det ska grävas eller borras efter nya Bitcoins genom att låta avancerade datorer lösa enormt komplicerade men totalt meningslösa matematiska problem är en av de stora gåtorna kring Bitcoins. Sannolikt trodde Bitcoins skapare, pseudonymen Satochi Nakamoto, att det behövdes så tydliga paralleller med guld för att Bitcoin-idén skulle vinna insteg på marknaden.  Det verkar nästan som om han hade rätt, för någon kritik hörs inte, trots att så otroligt mycket resurser, el inte minst, läggs på komplett onödigt arbete. Nya Bitcoins skulle lika gärna kunna fördelas ut till befintliga ägare i takt med valutans tillväxt eller bara efter ett uppgjort tidsschema. Man kan möjligen tro att Nakamoto har intressen i de företag som tillhandahåller grävutrustning.

Eftersom värdet på en Bitcoin numer är så otympligt stort görs dagliga affärer mer vanligen upp i enheten milliBitcoin, dvs tusendels Bitcoin, som vid årsskiftet motsvarade 67,28 kr. Den allra minsta enheten kallas Satochi och är värd en hundratusendels milliBitcoin, dvs vid tillfället ett femtondels öre.

Låt oss betrakta den historiska kursutvecklingen för Bitcoin. Nedanstående grafer togs ut den 6 januari för att fånga årsskiftet. Femårsgrafen nedan visar hela historien från ”värde noll”, till en all-time-high-notering i slutet av 2017 på närmare 164 tkr. Två år senare har värdet mer än halverats, men något kontinuerligt ras är det inte fråga om.

Mellangrafen ovan visar den senaste månadens kursutveckling och vi kan där notera en ”spread” på ca 15% mellan lägsta och högsta kurs. Nedersta grafen visar på senaste veckans rörelser och då stannar fluktuationen på ca 6,8% mellan lägsta och högsta värde.

Bitcoin, liksom alla(?) dagens traditionella valutor är fiat-valutor. Det betyder att valutan inte går att lösa in i guld eller något annat tillgångsslag hos valutans utgivare. Någon ansvarig utgivare av Bitcoins finns ju inte ens. Valutan är värd något helt enkelt för att vi tror att den är värd något. Och så länge alla andra visar att de också tror på valutans värde, genom att använda den för att betala och ta emot betalningar, så tror vi också på den. Det exakta värdet i varje ögonblick bestäms av utbudet och efterfrågan på valutan. Finessen, som Bitcoins anhängare gärna för fram, är att utbudet av Bitcoins är känt och opåverkbart. Ingen kan ”manipulera” värdet genom att skapa mer Bitcoins, såsom en regering eller riksbank kan trycka mer sedlar i sin egen valuta. Man vill alltså undvika att det realvärde (tillgångar, varor och tjänster) som finns i samhället ska inflateras (få stigande/rusande priser) genom ökad mängd pengar i samhället. Å andra sidan innebär det att i en värld med ständigt 21 miljoner Bitcoins så kommer ett stigande realvärde (mer tillgångar, varor och tjänster) i samhället alltid innebära att realvärdet deflateras (får sänkta priser). Endast med en penningmängd som ökar/minskar i takt med mängden realvärde (tillgångar, varor och tjänster) i samhället kan prisnivån hållas konstant. Så säger teorin.

Fast vi vet också att i alla ekonomier i hygglig balans spelar penningmängden/penningutbudet en betydligt mindre roll för växelkursen än vad efterfrågan gör. Dessutom så redovisar alla(?) länder sina penningmängder, så att marknaden kan ta denna information i beaktande. Bitcoins omanipulerbara penningmängd är därför kanske inte ett så starkt argument trots allt.

Det är snarare efterfrågan som är central för en valutas värdering och om vi med våra sedan tidigare kända fyra ”motivfaktorer” försöker förstå intresset för Bitcoin, så kanske man kan resonera enligt följande:
Handelsmotivet: Stort. Många påtalar Bitcoins stora fördel vid snabba internationella affärer, inga fördröjningar i banksystemet och framför allt ingen kontroll av myndigheter eller företag. Snabbheten som de stora betalkortssystemen erbjuder internationellt och som swishlösningar erbjuder nationellt, kan knappast innebära att traditionella betalningar i traditionella valutor är så värst underlägsna Bitcoin snabbhetsmässigt. Viktigare är sannolikt att växlings- och transaktionskostnaderna för konsumenter och butiker som använder Bitcoins är konkurrenskraftiga gentemot kreditkortsföretagens avgifter för hantering av traditionella valutor. Men klart är att Bitcoins anonymitetsskydd medför en särskilt stor lockelse för alla som gör affärer/betalningar som man önskar skyddade från insyn.
Sparmotivet:
Knappast. Mig veterligen är det ingen som erbjuder ränta med insättningsgaranti för placeringar av Bitcoins. Alla agerar på egen risk i Bitcoin-världen.
Säkringsmotivet: Absolut på sina håll. I Venezuela och andra länder med galopperande inflation kan det vara mycket förmånligt att ha sitt sparande i Bitcoin-plånboken. Ofta är det dock olagligt i just sådana länder. Flera experter har även sett uppgången i Bitcoin efter nyår som en till oron över USA-Iran-konflikten kopplad förmodan att en kryptovaluta inte gärna kan falla av denna sorts kriser.
Spekulationsmotivet: Mycket stort. De allra flesta har väl gått in i Bitcoin för att få vara med om en värdestegring. De inledande beräkningarna ovan visar också att om Bitcoin ska bli en global valuta i nivå med vad SEK är i Sverige, så kommer den att behöva stiga 1000-falt ytterligare, eftersom mängden Bitcoins endast kommer att öka med ca 15%. Men redan idag är de kortsiktiga svängningarna så stora att Bitcoin förmodligen anses vara en perfekt arena för spekulanter. Och för bedragare.

Så hur ser då Bitcoins framtid ut? Om världen kunde enas om EN valuta, traditionell eller krypto, så vore den valutan en given succé. Alla skulle använda den vid alla betalningar och dess värde skulle endast kunna uttryckas i termer av tillgångar, varor och tjänster. Men så länge det finns två eller fler valutor – traditionella eller krypto – så kommer dessa att värdemässigt röra sig gentemot varandra genom förskjutningar i utbud och efterfrågan.  Påhejade av finansmarknader, it-nördar, lycksökare och nationalistiska politiker lär antalet valutor snarare öka än minska i framtiden.  Men gissningsvis kommer Bitcoin att ha en säker andel på en sådan mångfasetterad valutamarknad, åtminstone så länge den är laglig och konvertibel i merparten av världen och samtidigt lyckas skydda användarnas anonymitet från myndigheters insyn.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.