Avstämning av nationalräkenskaperna

Avstämning
Illustration: QiFO

För några veckor sedan visade vi hur Nationalräkenskaperna ser ut, vi visade sju ”resultatnivåer” inom ramen för denna vårt rikes resultaträkning, nämligen Produktion – BNP – NNP – NNI – Disponibel Inkomst – Sparande – Finansiellt Sparande. Från all räkenskapsanalys inom företagsekonomin vet vi att resultaträkningen också måste stämma med balansräkningen. Eftersom vi har fått tillbaka en balansräkning för nationen vid namn Nationalförmögenheten kan vi därför nu försöka stämma av Resultat- och Balansräkningarna mot varandra.

Vi börjar med realkapitalet, alltså infrastruktur, fastigheter, maskiner, varulager mm. Ur Nationalförmögenheten (Balansräkningen) kan vi läsa ut hur realkapitalet har vuxit år för år. Ur Nationalräkenskaperna (Resultaträkningen) kan vi läsa ut hur mycket vi har investerat i nytt realkapital. Om där finns en skillnad så måste det bero på att tillgångarna utsätts för en värdemässig förändring. Och det har de. Skalan nedan är i mkr.

Realkapitalet

Summan av de båda kurvornas värden utgör landets realkapital, år för år, enligt Nationalförmögenhetsredovisningen. Som synes så har investeringarna varit förhållandevis stabila, minskningen under finanskrisen 2009 är dock ett tydligt hack i kurvan. De årliga värdeförändringarna är emellertid mycket större, största värdet (2007) uppgår till 1068 miljarder kr (en fjärdedel av vår BNP!), vilket skulle kunna tolkas som en hypotes för att statistiken har stora mätfel. Men ser vi till dessa värdeförändringar i procent av kapitalstockens storlek, så är det kanske inte så orimligt ändå?

Realkapitalets värdeförändring

Med stor sannolikhet döljer sig här mätfel, men kanske är de inte större än att vi kan inkludera dem i tillgångarnas marknadsmässiga värdeförändring och därmed vara nöjd med hur vi kan följa realkapitalets utveckling. Låt oss därför övergå till den slutliga och avgörande avstämningen av det finansiella kapitalet.

Vi vet hur stort det slutliga överskottet i våra Nationalräkenskaper är, alltså det ”finansiella sparandet” enligt ”Resultaträkningen”. Samma belopp borde också återfinnas som tillväxt av vårt finansiella kapital enligt ”Balansräkningen”, men dessvärre finns här betydande oförklarade belopp – i alla fall från 90-talets mitt och framåt. Även nedan uttrycker skalan mkr.

Finanskapitalet

På samma sätt som för realkapitalet visar summan av de båda kurvorna Nationalförmögenhetens uppgift om landets finansiella kapital för respektive år. Även här utgör Nationalräkenskapernas bidrag – det finansiella sparandet – endast en del av förklaringen till utvecklingen. Det verkar som om det vartannat år uppstår en dramatisk negativ restpost – dock positiv några gånger, mest 2001 och 2014. Värdeförändringar av finansiella poster skulle teoretiskt kunna hänföras till kursförändringar för tillgångar i främmande valuta. Är det möjligen detta som spelar in? I snitt handlar det om 0,6% årlig värdeförändring av landets finansiella kapital. Nästan alltid negativt. Stämmer det med kronkursens utveckling? Jag tvivlar och ber att få återkomma.

Uttrycker vi därtill restposten/värdeförändringen i andel av BNP får vi nedanstående bild.

Finanskapitalets restpost

Den genomsnittliga avstämningsdifferensen är -4,1%. I absoluta tal är den 4,9% av BNP!  Mycket talar för att mätfelen alltjämt är stora inom Nationalräkenskaperna och Nationalförmögenhetsredovisningen. Kanske är tom slutsatsen från förra artikeln (2016-10-20) att konsumtionen är konstant medan sparandet varierar vid olika nivåer på BNP och disponibel inkomst, primärt ett uttryck för brister i mätningen av BNP och disponibel inkomst? Men trots denna stora osäkerhet, tillika risk för felmätning, så tillåter vi oss ändå att jubla varje gång BNP-tillväxten redovisas överstiga förväntningarna med någon tiondels procent. Är inte det lite djärvt, så säg?

Jag är den förste att tillstå att detta är komplicerad materia och möjligen gör jag mig skyldig till svåra felgrepp i min hantering av statistiken. I den takt jag blir tillrättavisad kommer jag gladeligen att revidera mina sifferserier, för detta är den faktamässiga kärnan i nationalekonomin – redovisningen av hur vi skapar, lagrar och förbrukar värde!

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.