All posts by PO Hörnqvist

  • Om inflationen 2022


    Illustration: QiFO

    Riksbanken vill helst redovisa inflationen rensad från förändringar i räntenivåer, det så kallade KPIF-måttet. Det ser vi dock som att mäta en medicins effekt utan att beakta medicinens egna eventuella biverkningar. De ökade kostnader som riksbankens höjda räntor medför för hushållen är precis lika påtagliga som vilka andra kostnadsslag som helst. Här redovisar vi därför det allomfattande KPI-måttet och noterar att fjolåret slutade med inflationen i topp.  12,34% för december månad och 8,37% för helåret. Månadssiffran är den högsta sedan februari 1991 och årssiffran (snittet senaste året ställt mot snittet för året dessförinnan) den högsta sedan just åren 1990 och 1991.

    Som synes är en trettioårig epok utan inflationspucklar högre än 5% över.

    Priser är mänskliga beslut och prissättning således en beteendevetenskap. Det torde därtill vara allom bekant att alla priser i någon mån uppstår som en funktion av människans vilja till den uppoffring som leder till en varas utbud respektive till människans  efterfrågan på varan. Två andra grundkrafter till alla priser är individens naturliga strävan att få den egna prestationen eller produkten högre värderad samt konkurrensens motkraft till detta.

    Jag saknar en inflationsmodell som baseras på sund kostnads/intäktsanalys med komponenterna insatsvaror, personal och vinst som kärna. Där volymaspekterna finns med och fångar framför allt effekten av bristsituationer.

    Här torde för övrigt huvudorsaken ligga till dagens inflationspuckel, brist på vitala varor/tjänster till följd av pandemi och Rysslands anfallskrig. (Se tidigare artiklar.) Helt naturligt med stigande priser som reaktion!  Likaså bör man i en analysmodell för inflation skilja mellan aktörer på olika avstånd från slutkonsument för att kunna fånga hur en inflationsvåg rullar fram genom ekonomin.

    I nuläget får jag nöja mig med SCB´s statistik. Den visar tex inflationen nedbruten på tolv huvudområden som vi därefter grupperar ihop till fyra deltotaler.

     

    Som synes är skillnaderna mellan dessa tolv huvudområden mycket stor, med allt mellan tolv och noll procents inflation.  (De fyra deltotalerna har tyvärr felredovisats här tidigare!)

    Det finns ännu en detaljeringsnivå i SCB´s redovisning av KPI och inflationen. Nedan listas de av dessa som det finns uppmätta resultat för, sorterade i fallande ordning efter dess skattade betydelse för den totala inflationstakten för månaden december (jfm dec 2021), alltså 12,34%. Här framgår att el och bränsle ligger högt, men det är bara den direkta effekten för konsumtion av el och bränsle. Den indirekta effekten som el- och bränsleprisökningarna orsakar som insatsvaror i övriga varugrupper framgår tyvärr inte. Notera även att nyttjande av eget boende toppar listan. Det torde vara en ränteffekt som inte fångas i Riksbankens KPIF-index (?)

    Att mäta priser och prisförändringar i dagens moderna värld, där nya artiklar och förpackningar/storlekar ständigt lanseras, där dags- och kampanjpriser snabbt kommer och går och där konsumtionen ständigt förskjuts mellan artiklar och artikelgrupper – inte minst som en reaktion på förändringar i priserna, är självfallet otroligt svårt. Lägg därtill internethandelns intåg. I brist på bättre verktyg fortsätter vi att följa den utveckling som SCB rapporterar. Förhoppningsvis ligger ändå dessa siffror nära sanningen.

  • Svenska Mästarlänet i Ekonomi 2022


    Bild: Pixabay

    Precis såsom traditionen bjuder har vi utsett svenska mästarlänet i ekonomi för 2022. De senaste två årens mästare Gotland tvingades nu abdikera men belade i år ändå en mycket fin fjärdeplats. Då SCB upprätthåller statistikinsamling inom de områden vi tidigare använt oss av, så fortsätter vi med exakt samma fem grenar som de senaste åren. Länen tilldelas mellan 21 och 1 poäng per gren. Läs mer

  • BNP Q3 2022


    Bild:QiFO

    Inflationen naggar på vårt välstånd och räntemedicinen försöker medvetet försämra ytterligare. Nu lär vi få uppleva en ekonomisk nedgång, säger experterna. Kanske, vi får väl se.  Just nu kan vi lägga in ett färdigberäknat Q3 i våra tidsserier och vi noterar tom september att ekonomin fortfarande går som tåget. Det känns som att politiker och experter ständigt uttrycker oro för kriser som är här eller som väntar runt hörnet, men det syns dessvärre (eller: som väl är – välj själv) inte så ofta i siffrorna. Visst – pandemin vållade oss några kvartal utan tillväxt, men den uteblivna tillväxten är nu fullt ut återhämtad. Fast, som sagt, i Q4 så kommer det nog att bli värre … Läs mer

  • Priset i Ekonomi till Alfred Nobels Minne 2022


    Montage: QiFO

    Såsom brukligt ska vi presentera årets Ekonomipristagare med ett referat av Kungliga Vetenskapsakademins populärvetenskapliga information som finns på deras hemsida. Ingressen lyder: ”Depressionen på 1930-talet lamslog världens ekonomier under många år och fick enorma konsekvenser för samhället. Men med hjälp av forskningsinsikterna från årets ekonomipristagare, Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig, har vi hanterat senare finanskriser bättre. De visade bland annat vikten av att undvika att många banker kollapsar samtidigt.” Läs mer

  • Ännu rikare!


    Bild: pcdazero, Pixabay

    Tidigare i höstas presenterade SCB utfallet för 2021 avseende finansräkenskaperna och vår nationalförmögenhet. Slutsatsen är att inte ens pandemin under 2020-2021 kunde bryta vår rikedomstillväxt. Läs mer

  • Statens höstbudget 2022 avseende 2023


    Bild: Wikipedia

    Vår nya finansminister Elisabeth Svantesson har lagt fram regeringens budget för nästa år.
    Media har vänt och vridit på alla nya och/eller kontroversiella delposter som stärkta försvarsanslag och bibehållen plastpåseskatt, så låt oss här i stället försöka skapa en överblick över den samlade budgeten. Nedan lägger vi årets budget vid sidan av de tre närmast föregående som vi redovisade ifjol. Läs mer

  • Inflationen fortsatt hög i september



    Bild: geralt, Pixabay

    Det får bli en text till om inflationen, den stora ekonomiska frågan för dagen. SCB har presenterat siffrorna för september som är fortsatt höga och alltjämt stigande. Först våra vanliga grafer. Månadsinflationen (sept jfm sept ifjol) är nu uppe i över 10%, medan årsinflationen (snittet senaste året jfm året innan) nu passerade 6%. Länge sedan vi hade så hög inflation. Läs mer

  • Inflationen och valutakursen


    Illustration: QiFO

    Det är lite tråkigt att så många – även utbildade ekonomer – nu förvånat klagar över att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Uppstår brist på väsentliga varor och tjänster, såsom världen erfarit, så stiger priserna och efterfrågade/producerade volymer minskar. Detta är helt naturligt och leder till lägre ekonomisk aktivitet, dvs ”lågkonjunktur”. När Riksbanken sedan höjer räntor är detta ett medvetet steg i samma riktning. Man vill få ned aktiviteten – fördjupa ”lågkonjunkuren” – ytterligare, eftersom man tycker sig ha noterat att priser stiger mindre i lågkonjunktur och nu är det inflationen som är fienden. Läs mer

  • Fungerar räntehöjningar mot inflation?


    Bild: Wikipedia

    Idag höjdes styrräntan med en hel %-enhet. Återstår att se om och när det biter på inflationen. Vi kan väl avvakta med en ny inflationsanalys till septembersiffrorna är framme om några veckor och i stället ägna oss åt själva fenomenet inflation och dess bekämpning. Detta resonerade jag kring i en artikel här den 25 juli i år. Nu har jag tagit frågan vidare till Riksbankens Q&A-service, varvid följande dialog utspann sig. Läs mer

  • BNP Q2 2022


    Bild: QiFO

    Siffrorna för årets andra kvartal är framtagna och pekar på fortsatt tillväxt av aktivitetsnivån i vår ekonomi. Hela pandemi-guppet är nu överståndet. Utvecklingen ser i ett helikopterperspektiv rätt tråkig ut, med två svagt urskiljbara ”svackor” i form av finanskrisen och covid-pandemin. Läs mer