Inflationen sägs av många nu ha peakat och beräknas falla tillbaka under den närmaste framtiden. Ingen vet dock hur snabbt eller ned till vilken nivå. Låt oss avvakta ännu en månad med att åter syna utvecklingen i detalj och i stället åter ägna uppmärksamhet åt frågan om det går att sänka inflationen med höjda räntor. Ja, är det kanske räntehöjningarna som nu ger effekt? Läs mer
Just idag är det 10 år sedan jag lade ut den första artikeln här på QiFO. Dagens inlägg är nummer 417 i ordningen. Visst har jag läsare, men inte fler än att QiFO torde vara den minst lästa (=mest exklusiva?) av seriösa svenska ekonomibloggar. Det har varit en lärorik resa (av typ egotripp). Häftigast var nog när Riksbankens kundtjänst vänligt men undflyende besvarade mina nyfikna frågor och i svaret med rekommendation inkluderade en länk till en av mina egna tidigare artiklar i ämnet! Läs mer
Vi har via SCB en förnämlig inflationsuppföljning, med analysmöjligheter på olika ledder och bredder. Jag har dock efterfrågat ytterligare en dimension i uppföljningen av inflationen och pekat på ett möjligt tillvägagångssätt. Låt mig förtydliga detta med ett helt fiktivt exempel. Läs mer
”Vid misstroende mot en valuta kan säkert räntehöjningar bidra till att hejda en inflationsvåg. Likaså kan nog räntevapnet ha en inflationsdämpande verkan vid arbetskraftsbrist med växelvisa löne- och prishöjningar. Men hur kan räntehöjningar förväntas hjälpa vid inflation p.g.a. varubrister till följd av krig eller missväxt i världen? Detta är ju fallet idag och det började bl.a. med brist på energi- och jordbruksvaror p.g.a. kriget i Ukraina och nu är det tydligen missväxt bland grönsaksodlare i viktiga produktionsområden. Att priser stiger vid brist är vare sig konstigt eller fel. Ofta är dock producentens prisvinst mindre än volymförlusten. En bonde får normalt mer per kilo om brist föreligger, men likväl mindre totalt jämfört med vid tider utan brist. Alla får det sämre vid brist! Läs mer
Inflationen vägrar släppa greppet om vår ekonomi och vår debatt. I februari steg KPI från 391,50 till 395,82, alltså med mer än 1%, vilket så klart är mycket för en enskild månad. Årsinflationen (R12) ligger nu nära 10%. Vi måste gå tillbaka till i början av 90-talet respektive i början av 80-talet för att återse dagens siffror. Läs mer
Efter lite omarbetning kunde SCB till slut publicera BNP-siffrorna för Q4 och helåret 2022. Det är i och för sig naturligt med korrigeringar av gamla perioders siffror, men nu valde man att efter en vecka publicera nya värden för föregående år. Då en bild sägs säga mer än tusen ord kommer här en presentation av Sveriges BNP, såsom den ser ut i nuläget, i form av fem grafer. Läs mer
Det var en tid sedan vi studerade utvecklingen av vår arbetslöshet. Nyligen konstaterade vi att vi är i ett svagt konjunkturläge, på undre halvan av konjunkturcykeln och (sannolikt) alltjämt vikande. Det låter som hög och stigande arbetslöshet. Nedan återges SCB´s aktuella dataserier. Som synes är resultatet identiskt för de båda åldersgrupperna. Årsmedelarbetslösheten sedan 1970 är 5,88% för åldersgruppen 15-74 år och 5,91 för gruppen 16-64 år. (Ena gruppen är EU-standard och den andra traditionellt svensk.) Läs mer
Vi är på väg in i en lågkonjunktur säger de flesta. Konjunkturen är dock ett så oprecist begrepp att vi tagit oss för att försöka hitta ett objektivt konjunkturmått genom att väga samman (T)illväxt i BNP/capita med (I)nflation och (S)ysselsättning, de tre kanske mest allmänt erkända parametrarna som påvisar aktuellt ”varvtal” i den samhällsekonomiska motorn. Mot denna TIS-konjunktur ställer vi så Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, som via enkäter visar på den upplevda konjunkturen i samhället. Nu kan vi glädjande nog även presentera SCB´s nya verktyg på området som de kallar Konjunkturklockan. Läs mer
Riksbanken vill helst redovisa inflationen rensad från förändringar i räntenivåer, det så kallade KPIF-måttet. Det ser vi dock som att mäta en medicins effekt utan att beakta medicinens egna eventuella biverkningar. De ökade kostnader som riksbankens höjda räntor medför för hushållen är precis lika påtagliga som vilka andra kostnadsslag som helst. Här redovisar vi därför det allomfattande KPI-måttet och noterar att fjolåret slutade med inflationen i topp. 12,34% för december månad och 8,37% för helåret. Läs mer
Precis såsom traditionen bjuder har vi utsett svenska mästarlänet i ekonomi för 2022. De senaste två årens mästare Gotland tvingades nu abdikera men belade i år ändå en mycket fin fjärdeplats. Då SCB upprätthåller statistikinsamling inom de områden vi tidigare använt oss av, så fortsätter vi med exakt samma fem grenar som de senaste åren. Länen tilldelas mellan 21 och 1 poäng per gren. Läs mer