Arbetslösheten våren 2016

Arbete
Foto: www.freeimages.com / Adam Brokes

Det är dags att titta till utvecklingen för en av våra viktigaste nationalekonomiska parametrar, arbetslösheten. Vi hör ju nu i media överlag positiva tongångar om det ekonomiska läget – jag har tom hört att vi befinner oss i en högkonjunktur (krisen till trots) – men vi avvaktar ett tag med att bedöma konjunkturläget tills BNP-siffrorna för Q1 publiceras. Låt oss dock titta på arbetslösheten, som glädjande nog sjunker.

Vi använder oss som vanligt av AKU (googla vid behov) och mäter arbetslösheten som de som vill ha arbete i andel av de som har eller vill ha arbete. Vi bryr oss alltså inte om de som inte vill ha arbete, de kallas ”ej i arbetskraften” och lever förmodligen på kapital, pension, studielån eller annat.

Arbetslöshet våren 2016

Toppnoteringen 9,5% hade vi i Q2 2010 men sedan dess är trenden vikande, de senaste kvartalen till och med i accelererande takt som det verkar. Sjuprocentsnivån förefaller ligga inom räckhåll efter 4-5 år runt åttaprocentsstrecket. Fortfarande har vi dock långt kvar till siffrorna från 80-talet, före vår inhemska finanskris 1990-94. Sägas ska dock att vi hade ett skifte i mätteknik i början av 2005, vilket kan föranleda viss försiktighet i tolkningen av de riktigt långsiktiga trenderna. Än tydligare är detta om vi ser till Sysselsättningsgraden, alltså andelen av befolkningen 15-74 år som är i arbete. Här ingår således även de som inte ingår i arbetskraften i beräkningen.

Sysselsättningsgrad våren 2016

Här syns skiftningen vid metodbytet Q2 2005 riktigt tydligt. Notera dock att vi därefter ser ett hack runt finanskrisen 2009-10, men i övrigt en stigande kurva.

Allt fler i sysselsättning således. Vi kan förtydliga detta genom att lägga till även de som befinner sig utanför åldersintervallet 15-74 år och se till hela vår befolkning. Om vi då jämför det första året efter mätreformen 2005, alltså Q2 2005 – Q1 2006 med det allra senaste året tio år senare, alltså Q2 2015 – Q1 2016, så har vi nedanstående bild.

Försörjningsbörda våren 2016

Låt vara att vi tvingas dribbla lite med två något olika periodbegrepp och att siffrorna är långt ifrån de på 70-80-talen, men likväl gäller slutsatsen att försörjningsbördan per sysselsatt har minskat under de tio senaste åren från 2,08 personer till 2,03. Detta motsvarar 2,2% lindrad börda. Som synes är förbättringen större för kvinnor än för män och detta visar sig även om vi återgår till de rena arbetslöshetssiffrorna.

Utvecklingen under de senaste tio åren har förvisso varit en berg- och dalbana; först sjönk arbetslösheten 2006-2008, för att sedan rusa upp i en rekordnivå 2010. Därefter har arbetslösheten dalat ner till att nu vara lite lägre än för tio år sedan. Och under denna krokiga väg har vi samtidigt sett arbetslösheten för kvinnor krypa under nivån för män. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande skrämmande hög, men på kvinnosidan har den utvecklats betydligt bättre än för de unga männen.

Arbetslöshet per kön och ålder våren 2016

För att summera i några strecksatser:
– arbetslösheten sjunker sedan 2010, och uppgår till 7,3% i rullande helårsvärde Q1 2016
– särskilt för kvinnor och unga minskar den snabbt, men ungdomsarbetslösheten är alltjämt hemsk
– sysselsättningsgraden stiger
– försörjningsbördan per sysselsatt är något lägre idag än för tio år sedan

  

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.