Arbetslösheten stiger alltjämt


Bild: Pixabay

BNP-indikatorerna för Q2 talar om rekordtillväxt och högtryck i ekonomin. Tillåt oss tvivla och invänta de slutliga siffrorna som kommer inom en månad. Men arbetskraftsundersökningarna för andra kvartalet är publicerade och de siffrorna är dessvärre inte upplyftande. Antalet arbetslösa var i juni månad 563 tusen vilket är ett nytt sorgligt rekord. Högsta värdet på 24 år. Vi toppade i juni 1997 med 599 tusen arbetslösa. Måtte det vända innan vi är där. Nedan utvecklingen de senaste åren.

Junisiffran i år uttryckt i procent är 10,2%. Medelvärdet för senaste tolv månaderna hamnar på 9,1%. Utvecklingen är inte särskilt trevlig.

Åtminstone i moderna tider har ungdomarna alltid haft den högsta arbetslösheten. Den aktuella åldersstrukturen framgår av nedanstående grafs slutpunkter. Ungdomarna 16-24 år är den enda åldersgrupp som höjer totalvärdet och gruppens siffra per halvårsskiftet var 24,3%. Nästa åldersgrupp 25-34 år följer den prickade totallinjen väl, medan övriga åldersgrupper drar ner snitt-arbetslösheten i landet.

Trots att ungdomsgruppen 16-24 år är förhållandevis liten och bara utgör av 16% av befolkningen i åldersintervallet 16-64 år, hör hela 36% av alla arbetslösa till den åldersgruppen.

En lika tydlig obalans på arbetsmarknaden framträder om vi skiljer på inrikes och utrikes födda personer. Vi ser här att bland utrikes födda är arbetslösheten betydligt större än bland inhemska och har dessutom ökat kraftigt de senaste två åren.

De utrikesföddas andel av arbetsmarknadsstatistikens olika grupper för 16-64-åringar, framgår av nedanstående graf.

Drygt 20% av de som idag är sysselsatta i landet är födda utomlands. Men mer än hälften av alla som idag är arbetslösa är också födda i ett annat land. Varför utrikes födda även är överrepresenterade i gruppen som varken har eller söker arbete går ej att utläsa ur statistiken. Förhoppningsvis beror det på att fler i utbildning.

Goda totalnyheter från arbetsmarknaden dröjer således. Men hur ser det ut i en internationell jämförelse? Positionen som landet med Europas lägsta arbetslöshet utlovades en gång och dit har vi inte nått, eller….? Nedanstående tabell från Eurostat avser år 2020 och visar andelen av befolkningen i Europa,20-64 år, som var i arbete. Man kallar det employment rate, dvs sysselsättningsgrad.

Siffrorna är svåra att stämma av mot de Arbetskraftsundersökningar vi normalt använder oss av. Tar vi bort hela åldersgruppen 16-24 från AKUs siffror för 16-64 år blir vår siffra för sysselsattas andel av befolkningen 80,0% för helåret 2020, dvs rätt nära de 80,8% som rapporterats till Eurostat. Men Eurostats mått skiljer inte heller på arbetslösa som inte vill ha (för att de pluggar kanske) och de som saknar men vill ha arbete, vilket är en viktig distinktion. Likväl mäter alla länder på samma sätt och en tredje plats är kanske ändå inte någon total katastrof, i synnerhet med tanke på att vi har lagt upp ribban högt med vår generösa invandringspolitik, något som vi tydligt ser drivit upp vår arbetslöshet.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.