Arbetslöshet för inrikes- respektive utrikes födda


Bild: Roberta England, Pixabay

Nyligen noterade vi att arbetslösheten är på väg nedåt sedan en tid. Bilden gäller alla åldersgrupper, men frågan är om det gäller alla etniska grupper också. Vi saknar dessvärre särskilt djupa analysmöjligheter av frågan, men SCB gör i alla fall en distinktion mellan utlandsfödda och sverigefödda på arbetsmarknaden. Låt oss därför titta närmare på just denna variabel.

Enligt senaste månadens data är nulägesbilden följande:

Skillnaderna är alltså stora, mycket stora. Men ökar de eller minskar? För en sådan analys övergår vi till att studera rullande helårsgenomsnitt. Marsvärdet R12 för riket var 8,37%. Nedan uppdelning på kön och huvudgrupp.

Vi noterar att utrikesföddas utveckling är sämre än de inrikesföddas över de senaste sexton åren. Vi ser även att utrikesfödda drabbades betydligt hårdare av covid-effekten än inrikesfödda, vilket kanske inte är så märkligt då tex hotell/restaurang varit en hårt covid-drabbad bransch. Dessutom verkar de utlandsfödda kvinnorna hamna i allt större skuggsida.

Ett annat sätt att jämföra de olika grupperna följer nedan.

Vi noterar här att utrikesföddas andel av befolkning och av sysselsatta har vuxit jämnt och stadigt med 0,6-0,7 %-enheter under vart och ett av de senaste sexton åren. 26% av befolkningen (16-64 år) är idag utrikesfödda liksom 22% av alla som dagligen går till jobbet. Dessvärre är 30% av alla som står utanför arbetskraften också utrikesfödda, förvisso något sjunkande siffror just nu, men hela 55%(!) av alla arbetslösa är också utrikesfödda. Den samlade bilden av denna gruppanalys är oroväckande, i synnerhet besvärar tillväxttaken i utrikesföddas andel av arbetslösa. En (schablonmässig) extrapolering av denna utveckling ytterligare sexton år framåt landar på att då kommer över var tredje i arbetsför ålder att vara utrikesfödd och 75% av alla arbetslösa.

Med mer detaljerad etnisk data skulle sannolikt framgå att problemen går att avskärma ytterligare till mindre grupper där arbetslösheten är betydligt högre än dagens 17% för utrikesfödda. Tyvärr blir nog inte lösningarna enklare att finna bara därför.

Språkbrister och kulturskillnader gör det svårt att finna arbeten där de sämst rustade individerna kan skapa det kommersiella mervärde åt sin arbetsgivare som ger utrymme för en dräglig lön. Därför ser det inte särskilt gynnsamt ut för den framtida svenska arbetsmarknaden, även om den totala arbetslösheten nu minskat i nio månader i rad som vi noterade härförleden. Det kommer sannolikt att bli svårare för varje gång att i vågdalarna komma ner i en total arbetslöshet på 6%.

Integrationen är sannolikt vår viktigaste rent inhemska framtidsfråga. Dessvärre riskerar den allt överskuggande klimatfrågan att accentuera flyktingsströmmarna och problemen under kommande år.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.