Arbetskraftsundersökningarna osäkra


Bild: Pixasbay

I samband med publicerandet av arbetslösheten för Q3 härförleden, meddelade SCB att man upptäckt brister i ArbetsKraftsUndersökningens material  som sannolikt kommer föranleda dem att revidera sina historiska siffror vid kommande rapporttillfälle. Vi är själva måna om att påtala osäkerheten i alla nationalekonomiska storheter som vi diskuterar här på QiFO, men här är vi ändå något överraskade. Nog borde AKU-siffrorna vara tillförlitliga. De bygger ju på en enkät till ett slumpmässigt urval av svenskar med huvudfrågorna: 1) Utförde du – eller hade du semester från – något avlönat arbete under föregående vecka? 2) Om nej på föregående fråga – var du aktivt sökande till arbete under föregående vecka?

Svaren på dessa frågor delar in svenskarna i tre grupper; de som svarade ”JA/-” och därför är sysselsatta, de som svarade ”NEJ/JA” och därför är arbetslösa, samt de som svarade ”NEJ/NEJ” och därför står utanför arbetsmarknaden.

Tabellen nedan visar arbetslösheten, alltså antalet arbetslösa i andel av summan av sysselsatta och arbetslösa, sedan 1970.

Till skillnad från den märkliga och tragiska utvecklingen mellan 1990 och 1993, förefaller det svårt att med blotta ögat se något som föranleder misstankar om mätproblem i dagsläget, även om där förvisso finns en tydlig vändning uppåt i senaste kvartalet. Det känns också som en enorm utmaning att ta sig tillbaka till 70- och 80-talets nivåer, som låg mellan 2 och 4%. Regeringens ambition att bli ”bäst i Europa” får nog därför förankras i förhoppningen att andra länder får större problem än vi.

Den skarpa vändningen uppåt i arbetslöshet senaste kvartalet påkallar närmare studie. Nedan återfinns en jämförelse mot motsvarande kvartal förra året, nedbruten per åldersgrupp och kön.

Tredimensionella grafer är snygga, men svåra att läsa av.  Arbetslösheten har dock ökat tydligt sedan ifjol i alla åldersgrupper utom för ”pensionärer”. Arbetslösheten för män (15-74 år) har ökat från 5,9 till 7,1%. Största ökningen inföll i åldersgruppen 45-54 år där antalet arbetslösa ökade med 42%. Största ökningen bland kvinnor drabbade åldersgruppen 15-24 år, där antalet arbetslösa ökade med 21%. Totalt steg kvinnoarbetslösheten från 6,3% till 7%. Totalt landade arbetslösheten i Sverige i kvartalet 2019Q3 på 6,99% jämfört med 6,3% ett år tidigare. Så ser problemet ut. Orsak och lämpliga åtgärder är svårare att finna. Återstår också att se om en förestående revidering av statistiken ger en annan bild av utvecklingen och läget.

Om vi kompletterar bilden med en analys av de sysselsatta, så kan vi notera att andelen fast anställda sedan en längre tid är i stigande.

Den gröna linjen visar antalet egna företagare och medhjälpare i familjeföretag.

Bilden kan tyckas svårtolkad. Antalet arbetslösa ligger dock stabilt runt eller under 400 000 sedan 2011, medan antalet sysselsatta har ökat.  Många tycker kanske att det är extra trevligt att andelen fast anställda bland de sysselsatta ökar mest, men samtidigt kan vi nog inte bortse från att det sannolikt är enklare att bekämpa arbetslöshet med ett större inslag av mer flexibla och tidsbegränsade anställningsformer.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.