Archive for mars, 2015

  • Riksbanken markerar

    Riksbanken mars15

    I SvD i förra veckan förklarade och försvarade Riksbanken den inflationsstimulerande penningpolitik man så ihärdigt för. Man lyfte fram att man under de senaste åren mött två grupper av kritiker. Den första gruppen (Lars EO Svensson mfl) menar att Riksbanken inte var tillräckligt expansiv tillräckligt tidigt, och alltså väntade för länge med de räntesänkningar som till slut dock kom. Den andra gruppen (till vilka undertecknad nyfiket räknar sig) menar att den låga inflationen är ett internationellt och varaktigt fenomen, som Riksbanken aldrig kan rå på, utan därför snarare bör acceptera genom att godta ett lägre inflationsmål. Eller inget fast inflationsmål alls skulle jag vilja tillägga. Läs mer

  • Överskottsmålet

    Kronan2

    En stor debatt pågår om offentliga sektorns överskottsmål. Tidigare har gällt att offentliga sektorn haft som uttalat mål att ha 1% av BNP i finansiellt överskott, alltså inkomster minus utgifter, sett över en konjunkturcykel.  Eftersom ingen längre kan avgränsa en konjunkturcykel använder man en rullande uppföljning över de tio senaste åren. Man lär även försöka följa det ”strukturella sparandet”, alltså det verkligt uppnådda sparandet minus konjunktureffekter. Men med problemen att fastställa aktuellt konjunkturläge, och således även konjunktureffekter, blir detta sifferövningar av mer tveksamt värde. Läs mer

  • 5438 dagar

    uppåt

    Den 26 januari i år sattes ett nytt All-Time-High på Stockholmsbörsens OMX30-lista. Den dagens slutindex blev 1554,70 och 26 januari blev således dagen då det tidigare rekordet från 7 mars år 2000 överträffades. Det tog alltså 5438 dagar. Läs mer

  • Missmatchning på arbetsmarknaden

    MDRYH

    I förra veckan bevistade jag ett tvåtimmars seminarium med rubricerad titel, arrangerad av Mälardalsrådet. Den breda rubriken till trots var temat betydligt spetsigare, det handlade om Yrkeshögskolan och dess roll. Alla var där, politiker från riksdag, landsting och kommuner, tjänstemän från lokala och regionala myndigheter och bolag samt från diverse intresseorganisationer. Svenskt näringsliv representerades av just Svenskt Näringsliv, några privata utbildningsanordnare samt undertecknad. Läs mer

  • Bygg ditt varumärke

    piaanderson

    Tillåt mig en logisk härledning i fyra steg:
    – I ekonomiska termer utgörs välstånd av vår konsumtion av varor och tjänster.
    – Produktionen av dessa varor och tjänster är således källan till vårt välstånd.
    – Företag är den vanligaste organisationsformen för produktion av varor och tjänster.
    – Effektiva och framgångsrika företag är således mycket viktiga för vårt välstånd. Läs mer

  • Den 28 februari sken solen

    solen

    Mitt i den långvariga krisens gråmulenhet som tyngt våra sinnen och vår ömtåliga ekonomi sedan längre än vi minns, bröt plötsligt solen igenom en hel dag. Den 28 februari strålade ljuset omkring oss och Svenskan kunde t ex slå upp ett citat av konjunkturinstitutets prognoschef där denne förhoppningsfullt undslapp sig ”Genuin återhämtning av svensk ekonomi har börjat”.

    Vad var det som hade hänt? Jo, SCB hade dagen före publicerat BNP-data för Q4 2014 och alla experter blev glatt överraskade. Det var bättre fart i ekonomin än vad man förväntat sig. Sätter man in uppgifterna som en ny sista punkt i tidsserien nedan framträder följande bild av Sveriges BNP-utveckling.

    BNPQ414

    Bland detaljerna under denna kurva lyfter expertkommentatorerna fram positiva tendenser för flera delar av BNP, man nämner konsumtion, investeringar och export, men ingen noterar att folkmängden ökade med rekordmånga 102 491 personer (=1,06%) under 2014. Låt vara att Q4 var det minsta kvartalet i det avseendet. Likväl All Time High på årsbasis, utan att bli särskilt uppmärksammat i media. Nettoinvandringen bidrog med 75 729 (126 966 inflyttade, 51 236 utflyttade) vilket även detta sannolikt(?) är rekordstort i modern tid. Att befolkningstillväxt bidrar till ökad BNP är självklart, det bidrar såväl från produktions- som från efterfrågehåll.

    Tar vi med befolkningsutvecklingen i bilden och beaktar den svaga inflationen, dvs ser till hur vår BNP/capita i fasta priser utvecklats blir anledningen till glädje kanske ännu något större.

    BNPCQ414

    Se hur percapita-kurvan i mitten faktiskt böjer sig lite uppåt alldeles på slutet.  Med tanke på den accelererande befolkningstillväxten har grafen ovan gjorts om sedan senast så att periodens BNP inte längre på enklaste sätt ställs mot befolkningsmängden vid periodens utgång utan den ställs mot medelantalet i befolkningen under 12-månadersperioden. Skillnaden är dock inte synlig för ögat.

    Den delikata frågan huruvida nettoinvandringen har bidragit till att höja eller sänka BNP/capita-talet har vi inte sett något försök att klarlägga. Det är ju en synnerligen svår kalkyl och kanske inte ens särskilt intressant, då slutsatsen – i alla fall av kortsiktiga sådana analyser – riskerar att fastna i en konflikt mellan humanistiska och ekonomiska mål och argument. Vi noterar dock att nettoinvandringen är rekordstor och att BNP/capita visar tendenser till att öka.

    Den 1 mars var åter en gråmulen dag och medierna åter fyllda av sedvanliga domedagsprofetior och beskrivningar av hur ömtålig återhämtningen av vår sköra ekonomi är.

    mörkamoln2