Välgörenhet och internationellt bistånd
Vad händer i ekonomin när man skänker en slant till en fattig medmänniska? Om tiggaren spelar ett instrument och du lägger pengar i muggen framför honom skulle man kunna se det som att han utför en kulturtjänst som du betalar för med ditt bidrag. Men du har ju sällan valt att gå just denna väg för att få möjlighet att njuta av den vackra musik du inte ens vet spelas just där. Musiken är bara ett sätt för tiggaren på plats att göra sig uppmärksammad av förbipasserande och att få dem att känna empati nog för att gräva i fickorna efter några mynt eller en sedel. Så någon kulturtjänst som ingår i BNP handlar det inte om, penninggåvor är till sin karaktär transaktioner mellan parternas balansräkningar, låt vara att staten numer stöttar med att bevilja avdrag i deklarationen för viss välgörenhet. Likväl skapas ingenting som direkt påverkar världens samlade välstånd. Givaren får minskade likvida tillgångar och minskat eget kapital, medan mottagaren ökar sina likvida tillgångar och sitt eget kapital. Gåvan i sig skapar alltså enbart en förskjutning i förmögenhetsstrukturen, vilket i sin tur kan leda till flyttad efterfrågan på varor och tjänster vilket i sin tur kan få svagare ekonomier att börja växa. I alla fall är det tanken med ekonomiskt bistånd i större skala över nationsgränser, det vi tidigare kallade u-hjälp. Läs mer