Archive for juni, 2013

  • 27 juni, 2013

    Arbetslösheten 8,59% hög. Eller låg.

    AFlogga

    Har ni hört någon säga ”Vi måste få upp virkesförbrukningen i landet”, eller ”Nu är det är viktigt att höja elkonsumtionen!” Tror inte det. God ekonomi innebär god hushållning och att förbruka mer resurser än nödvändigt är slöseri och slöseri ska alltid bekämpas. Dock finns ett undantag, ett gigantiskt stort undantag. Alla, och jag menar ALLA, säger samfällt: ”Vi måste få upp förbrukningen av arbetskraft i landet!”.  Alla står på arbetslinjens sida och är man oense är det möjligen i frågan om vem som står allra mest på arbetslinjens sida. Men precis som virke och el är arbetskraft en insatsvara som används för att producera varor och tjänster. Och trots att alla pläderar för ökad förbrukning av arbetskraft så är det ingen, och jag menar INGEN, som säger vilka varor och tjänster som denna tillkommande arbetskraft ska användas till att producera.

    Läs mer

    Inga kommentarer / Sysselsättning och arbetslöshet /

  • 17 juni, 2013

    Riskkapital i välfärden

    tom rullstol

    Riskkapital är numera en stor och betydande kraft i vår ekonomi. Samtidigt som ägarformen är kritiserad för att vara girigheten dragen till sin spets, så är den i stort sett allmänt accepterad och tillåts förvalta även delar av vårt gemensamma pensionssparande. Själva kärnan i riskkapitalismen, det som gör riskkapitalbolag till just riskkapitalbolag, är att man söker förvärva ”undervärderade” företag. Med intensiva åtgärder under begränsad tid försöker man sedan öka värdet, för att därefter avyttra bolaget. Med en hög lånefinansiering får man då en stor hävstångseffekt och kan förränta sin egen insats med 40-50% per år om inte mer.

    Läs mer

    Inga kommentarer / Företagsekonomi, Offentlig ekonomi /

  • 14 juni, 2013

    Något om BNP

    utveckling2

    Bruttonationalprodukten, BNP, är ett mått som består av det samlade värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet. Det ses därför som ett mått på den ekonomiska aktiviteten och samtidigt som ett mått på välståndet, i alla fall när det delas med antalet invånare i landet. Vareviga dag hör och läser vi politiker, ekonomer, näringslivsföreträdare och vanligt folk uttala sig om huruvida den ena eller andra åtgärden eller händelsen är ”bra för ekonomin”. Ingen frågar dock vad vederbörande då menar med ekonomi. Förmodligen menar de alltid BNP.  I praktiken tenderar vi att jämställa BNP med vår ekonomi och det är naturligtvis inte så begåvat.

    Läs mer

    Inga kommentarer / BNP och ekonomisk tillväxt, Makroteori /

  • 9 juni, 2013

    Sammanfattning (lektion 5)

    klassrum3b

    Vi har hittills konstaterat att ekonomi är en beteendevetenskap – eller möjligen ett spel – där vi människor är aktörer och försöker skapa, skaffa, förbruka och spara värde. Naturen ger oss de yttersta ramarna för spelet, men sedan är det vi människor som bestämmer reglerna och vårt beteende som avgör hur spelet går. De värden som spelet handlar om går att mäta och redovisa i resultat- och balansräkningar. Dels för oss som privatpersoner/hushåll, men också för de företag, finansiella eller industriella, som vi låtit skapa för att effektivisera produktionen, liksom för de myndigheter vi skapat för att hålla ordning i våra samhällen. När alla resultat- och balansräkningar i nationen summeras kallas de för National- respektive Finansräkenskaper. Läs mer

    1 kommentar / BNP och ekonomisk tillväxt, Grundläggande teori, Sysselsättning och arbetslöshet /

  • 4 juni, 2013

    National- & Finansräkenskaper (lekt 4)

    klassrum4b

    Många företag ägs av andra företag. De ingår i samma koncern. Då brukar man konsolidera de ingående bolagens bokslut till ett koncernbokslut, visandes den samlade gruppens resultat- och balansräkning. Metoden är enkel; man summerar alla ingående bolags siffror och drar sedan bort alla interna mellanhavanden i balansräkningen (fordringar och skulder) och alla interna affärer (intäkter, kostnader och vinster) i resultaträkningen. SCB har statistiska metoder för att göra just detta i vår nationalekonomi. Här kallas resultaträkningen för Nationalräkenskaper och balansräkningen för Finansräkenskaper.

    Läs mer

    Inga kommentarer / Grundläggande teori, Makroteori /