Vi måste tyvärr redan återkomma till prisutvecklingen i landet. Omständigheterna i det ekonomiska landskapet är förvisso kanske mer annorlunda än de någonsin varit tidigare och möjligen kommer allt att ”rätta till sig” så snart vi kommer ut på andra sidan av covid-19-pandemin, men konsumentprisindex för april är likafullt precis lika nedslående som de januarisiffror vi kommenterade för bara någon månad sedan. Läs mer
När jag för många år sedan fick i uppdrag att bygga en kalkylmodell för det eventuella anläggandet av ett strålterapicentrum blev jag för första gången varse det engelskspråkiga begreppet qaly, alltså kvalitetsjusterat livsår (quality-adjusted life-year). Den årliga nettokostnaden för anläggningen kunde divideras med förväntat antal qaly som anläggningen beräknades generera. Beslutsfattarna fick på så sätt underlag för att bedöma vilken storlek på anläggning som var lämplig och jag insåg att vården självfallet måste prioritera den yngre av två patienter i en valsituation, om de båda kan förväntas klara behandlingen och ha samma förväntade livskvalitet under resten av sina liv. Läs mer
Börsvärdet har i dessa virustider blivit ytterst volatilt och möjligen förskjuts ägarstrukturen rejält också. Denna ägarstruktur går att följa med viss eftersläpning, då SCB per varje halvårsskifte redovisar en statistisk rapport som heter: ”Aktieägande i bolag noterade på svensk marknadsplats, ställningsvärden, mnkr efter sektor och 2 ggr/år”. Ägandet redovisas alltså inte ner på familjenivå, det får vi hänvisa till affärspressen för att få del av, och eftersläpningen innebär att vi har data tillgängliga fram till halvårsskiftet 2019. Läs mer
Vi visade nyligen med hjälp av Världsbankens data att klyftorna mellan rika och fattiga länder inte krymper i den takt man borde kunnat räkna med och utnämnde det till nationalekonomins största misslyckande! Visst kan man skylla på politiker, men hade nationalekonomerna bara själva haft svaret så skulle nog världen vara både rikare och fredligare. Eller? Läs mer
Om vi i dessa coronatider i ökad utsträckning är sjuka, permitterade eller uppsagda, dvs om vi inte jobbar som förr, så framstår våra minskade lönesummor på makronovå som ”minskad ekonomisk aktivitet”, dvs lägre BNP. Minskade företagsvinster i de branscher som övergivits av sina smitträdda kunder ger samma effekt, lägre BNP. För BNP mäts som summan av löner och vinster. Läs mer
Låt oss än en gång besöka Världsbankens stora databaser och ta fram lite statistik över välståndet i världen, nu medan all ekonomisk debatt handlar om Corona. Världsbanken följer alla länders ekonomiska utveckling och även om naturligtvis osäkerheten är stor i många (alla?) länders data, så är de förhoppningsvis mer rätt än fel, och också tillräckligt bra för att ha som underlag för funderingar i frågor som den i rubriken ovan. Läs mer
Efter ett ihärdigt tjatande på twitter fick president Trump till slut sin vilja igenom. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, sänkte nyligen sin styrränta med 0,5% till intervallet 1,00% – 1,25%. Den konkurrensmässiga fördel som övriga världens företag enligt Trump haft gentemot amerikanska, i form av billigare lånevillkor, har därmed om inte eliminerats så åtminstone minskats. Läs mer
BNP-siffrorna för helåret 2019 har publicerats. Släppet skapade lite mindre uppmärksamhet än vanligt, vilket kanske beror på att mediafokus nu ligger på den förestående Corona-effekten. Ekonomkåren har ju dessutom redan förklarat att vi befinner oss i en lågkonjunktur, även om siffrorna inte ger riktigt tydliga bevis härför. Läs mer
Låt oss åter reflektera lite kring konsumentprisutvecklingen (KPI). Prisutvecklingen är ju central för Riksbankens beslut om räntan, som i sin tur är central för hela vår hela ekonomi. Normalt sett ska man inte överreagera på en enskild månads- eller kvartalsmätning av nationalekonomiska storheters utfall, eftersom mätproblemen (mätfelen) sannolikt är så betydande, men nu när januari-siffrorna kom och var så sensationella, kan det kanske ändå vara på sin plats med några rader i ämnet. Läs mer
I den eminenta tidskriften Kvartal har i februari diskuterats den ekonomiska ojämlikheten i vårt land. Mikael Sandström, ekonomie doktor i nationalekonomi med bakgrund hos Moderaterna och idag verksam som konsult och samhällsdebattör, skrev två artiklar som sedan Anna Almqvist, ekonom på LO, svarade på med några tillrättaläggande synpunkter. Läs mer