Så här på nyåret har en diskussion förts om barnbidraget. Veronica Palm tackar i Dagens Arena ett antal ”unga högermän” för att ha tagit upp denna ideologiskt viktiga fråga så att landets politiska proffstyckare kan diskutera något annat och viktigare än spelet om spelet om regeringsmakten. Sedan sågar hon denna unghögers försök att med enkla argument som ”slopa barnbidraget för prinsessan Estelle” ta bort det allmänna barnbidraget. Läs mer
Att sparåret 2018 slutade i moll lär väl inte ha undgått någon. Både bostäderna och börsen sladdar långt under respektive sparforms toppvärde. Låt oss ändå titta lite närmare på vad som hände och börjar här med börsen. Då vi primärt är intresserade av det nationalekonomiska perspektivet går inte våra börsanalyser djupare än att vi följer storbolagsindexet vid Stockholmsbörsen OMXS30. Det får representera sparformen aktier. Alla värden nedan visar index baserade på ingående aktiers slutkurs för varje kvartal. Läs mer
Foto: www.freeimages.com / Sigurd Decroos (bearbetad)Det är dags igen att kora vinnarlänet i vår årliga SM-tävling i ekonomi. Reglerna och de fem grenarna är oförändrade från i fjol. Men resultatet är nytt. Ny vinnare och några rätt stora omkastningar. Det är lätt hänt med omkastningar i tabellen eftersom utfallet i några grenar är så oerhört jämnt och poäng sätts som den omvända platssiffran i respektive gren. I fjol räckte Jönköpings 76p till seger. I år fick de se sig detroniserade trots 80p. Läs mer
SCB har för några veckor sedan publicerat tredje kvartalets BNP-sffror och alla riktiga ekonomer har analyserat och kommenterat. Vi är på väg nedåt säger man från expertkåren. Årets BNP-siffra för juli-september var 0,2% sämre än närmast föregående kvartal! En sådan minskning har inte noterats på fem år, så nu är tydligt de glada dagarna förbi för denna gång.
Vill ni veta hur det egentligen ser ut? Läs mer
På måndag delas årets nobelpris ut. Riksbankens pris i teoretisk ekonomi till Alfred Nobels minne delas mellan Paul M Romer och William D Nordhaus. Priskommittén har funnit att dessa båda ökat vår förståelse för hur naturen (Nordhaus) och våra samlade kunskaper (Romer) begränsar de globala möjligheterna till ekonomisk tillväxt och hur vi kan agera för att åstadkomma bästa möjliga utveckling givet dessa begränsningar. Vetenskapsakademien skriver även att de spridningseffekter som (positiva) innovationer liksom (negativa) koldioxidutsläpp för med sig kräver regleringar för att marknaderna ska fungera väl. Läs mer
Det finns få uttryck som stör mig mer än att någonting är ”bra för ekonomin”. Om någon uttalar sig för sin egen eller sin familjs del, så kanske jag kan förstå hur hen tänker, men när man menar att någonting är bra för Sveriges ekonomi, då kryper det i mig. Tillåt mig därför diskutera lite fritt i denna fråga. Läs mer
Vi nås av glädjande rapporter om utvecklingen på arbetsmarknaden. Precis som i USA och på många andra håll minskar vår arbetslöshet oförtrutet, vilket så klart gynnar ”ekonomin”, men är i än högre grad en välsignelse för de som därmed får ett jobb, en inkomst och kanske ett sammanhang och mening med tillvaron. Arbetsförmedlingen presenterade helt nyligen fina siffror, inte minst avseende nyanlända. Vi håller oss dock till arbetskraftsundersökningarna (AKU) och har kommitit fram till att nu redovisa Q3. I vår sifferserie närmar vi oss den senaste rekordnoteringen från 2008 på 6,0% och får väl då ställa om siktet mot de 4,5 % vi upplevde 1989-90. Läs mer
Enligt buddhismen är livet ett lidande. Jag ligger mer åt synsättet att livet är en resa. I synnerhet när man faktiskt gör det – reser alltså. Inte minst ger det perspektiv på vår egen tillvaro i vårt prunkande välstånd här i vår väl skyddade vrå av världen. Tillåt därför här en kort och högst ovetenskaplig rapport efter en resa i Uzbekistan. Läs mer
Många tror – liksom undertecknad – att ökad ekonomisk ojämlikhet är till men för tillväxten i samhällsekonomin, även om det är svårt att leda i bevis. Hypotesen är helt enkelt att fattiga använder sina resurser i högra utsträckning till BNP-drivande konsumtion och investeringar än vad rika gör. Att vi verkligen drabbas av ökad ekonomisk ojämlikhet får vi spridda signaler om nu och då, men nu har jag hittat en tydlig källa. SCB redovisar sedan en längre tid en statistik som de kallar: ”Indikatorer inkomstfördelning, disponibel inkomst och faktorinkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalvinst, 1991-20xx1), 20xx-års priser.” Tyvärr redovisas dessa uppgifter med rätt lång eftersläpning. Uppgifterna för 2017 kan väntas först i slutet av januari 2019, men vi kan ändå titta på utvecklingen 1991 – 2016. Läs mer
Jag förstår att det är många som väntat och längtat efter redovisningen av den svenska nationalförmögenheten per sista december 2017. Det handlar ju ändå om vårt lands samlade balansräkning, sammanställningen av alla våra tillgångar och skulder. SCB har nyligen presenterat siffrorna och inledningsvis kan vi konstatera att vi har blivit ännu rikare. Förstås! Vår nettoförmögenhet steg från 23,4 till 25,1 biljoner (=tusen miljarder) kr. En ökning med 7,3%. Låt vara i löpande priser, men prisutvecklingen stannade på 1,8% så det var en rejäl tillväxt i vår samlade förmögenhet även inflationsrensat. Läs mer