Att göra kostnads- och lönsamhetskalkyler är likt bokföring närmast en konstart. Här finns ingen absolut sanning, så därför tvingas vi brottas med frågan om man över huvud taget kan komma nära denna icke-existerande absoluta sanning. Likväl försöker vi ständigt. Läs mer
Vi följer varje år Kantar Millard-Browns och WPPs årliga mätning av världens företagsjättar. Dock inte Företagen och deras objektivt sanna storlek i form av omsättning eller eget kapital, men väl Varumärkena och deras ”värde”. Läs mer
Bostadskrisen tar en stor del av det mediala utrymmet. Låt oss använda den breda penseln och redovisa de stora talen över vad som hänt under det senaste året. SCB har släppt bostadsstatistiken för 2017. Vi kan då börja med att konstatera att vårt totala bostadsbestånd växer väl i takt med befolkningen. Ur den aspekten ökar inte bostadsbristen. Läs mer
Jag håller för närvarande på att läsa den brittiske centralbanksgiganten Mervyn Kings välskrivna och högintressanta bok ”The End of Alchemy”. Redan första avsnittet som handlar om finanskrisen 2008-2010 var så fängslande och klargörande (?) att det kräver ett referat och några kommentarer. Läs mer
Sedan februari 2015 har vi haft negativ styrränta i Sverige och sedan februari 2016 har den legat på -0,5%. Nu i veckan beslöt Riksbanken återigen att låta styrräntan ligga kvar på denna nivå. Planerna på att återgå till mer normala räntenivåer sköts ytterligare på framtiden. Riksbankens mål med sin räntepolitik är ju att få till stånd en stabil inflation på 2%. Så här har det gått om vi tittar på utvecklingen sedan 1994. Läs mer
Vi arbetar som aldrig förr. Nja, i alla fall mer än på länge. Vi kan konstatera nu när vi har tillgång till utfallet för första kvartalet 2018 att vi får i alla fall gå tillbaka nästan 10 år i tiden för att hitta ett Sverige med lägre arbetslöshet. Då slog finanskrisen till, och då inte bara med effekter på balansräkningar och förmögenhetsomfördelningar, utan även på realekonomin, då arbetslösheten som synes nedan steg med över 2 %-enheter. Så här har vår arbetslöshet utvecklats enligt de kvartalsvisa ArbetsKraftsUndersökningarna alltsedan 1976. Läs mer
Grundkursen vid Lunds Universitet i finansiell ekonomi är avslutad och inlämnad tentamen godkänd. Men min nyfikenhet på begreppet finansiell risk är dessvärre inte helt tillfredsställd. Grundproblemet är att den intressanta risken är den som ligger framför oss, medan det vi kan mäta med stor noggrannhet är det som redan har inträffat. Hörnstenen i teorin är således att finansiell risk för varje möjligt investeringsobjekt antas vara konstant över tiden och därför kan mätas med historiskt utfall. Känns väl ungefär som han som letade efter sin tappade plånbok under gatlyktan. Inte för att det var där han tappat den, utan för att det var bara där det gick att se någonting. Läs mer
SCB har publicerat landets finansräkenskaper för föregående år. Finansräkenskaperna redovisar alla våra finansiella tillgångar och skulder, dvs allt vi äger utom fysiska tillgångar som anläggningar, infrastruktur, hus, fordon, bohag och liknande. Siffrorna redovisas nedbrutet på samhällets olika sektorer och delar därav. Föga uppmärksammades statistiksläppet av medierna och det är kanske lätt att förstå varför. Miljontals siffror staplade på varandra och utan uppenbar dramatik. Vi blir ju bara rikare och rikare på ett nästan tröttsamt sätt. Läs mer
Valutakurserna rör sig som bekant i takt med att utbud och efterfrågan varierar. 2014-12-27 försökte vi dissekera ämnet och bedömde då att av motiven handel, sparande, säkring och spekulation torde handelsflödena vara den starkaste kraften. Efterfrågan på vår svenska valuta drivs således primärt av vår export. Utländska kunder vill köpa svenska kronor för att med dessa kunna betala för våra exportvaror. I slutändan har de fått våra exportvaror och betalat med sina egna pengar. Men de utländska pengar som hamnar i vårt land har vi ingen större nytta av. De söker sig tillbaka till det land där de är gångbara betalningsmedel. På så sätt kan sägas att ”export driver import” och vice versa. Men i stället för att motköpa importvaror kan man också investera i företag, infrastruktur, statsobligationer eller annat sparande i landet vars pengar man kommit i besittning av. Se hur Kina säljer konsumtionsvaror till USA och köper amerikanska statsobligationer för pengarna! Läs mer
Konfliken mellan President Trump och företaget Amazon har synts en del även i svenska traditionella medier. Själv blev jag först varse frågan när jag härförleden läste en artikel av Kate Taylor i webmagasinet Business Insider Nordic. Taylor sammanfattade där läget i President Donald Trumps anfallskrig mot Jeff Bezos företag Amazon; internetbokhandeln som tagit över en stor del av västvärldens detaljhandel. Trump påstår att e-handelsgiganten har fått orättmätiga skattefördelar och därtill subventioner från amerikanska posten och därför konkurrerar man ut skattebetalande butiksdrivande detaljhandelsföretag, hederliga ”brick and mortar retailers”. Presidentens primära fokus är ju att skapa jobb i Amerika och då ser han inte bara fiender på andra sidan landets gränser, utan också bland de som försöker rationalisera inhemsk verksamhet.