• Postat 10 maj, 2018 av

    Riksbanken, räntan och skulderna i Sverige


    Bild: Pixabay

    Sedan februari 2015 har vi haft negativ styrränta i Sverige och sedan februari 2016 har den legat på -0,5%. Nu i veckan beslöt Riksbanken återigen att låta styrräntan ligga kvar på denna nivå. Planerna på att återgå till mer normala räntenivåer sköts ytterligare på framtiden. Riksbankens mål med sin räntepolitik är ju att få till stånd en stabil inflation på 2%. Så här har det gått om vi tittar på utvecklingen sedan 1994. Läs mer

  • Postat 3 maj, 2018 av

    Det arbetande folket


    Bild: Pixabay

    Vi arbetar som aldrig förr. Nja, i alla fall mer än på länge. Vi kan konstatera nu när vi har tillgång till utfallet för första kvartalet 2018 att vi får i alla fall gå tillbaka nästan 10 år i tiden för att hitta ett Sverige med lägre arbetslöshet. Då slog finanskrisen till, och då inte bara med effekter på balansräkningar och förmögenhetsomfördelningar, utan även på realekonomin, då arbetslösheten som synes nedan steg med över 2 %-enheter.  Så här har vår arbetslöshet utvecklats enligt de kvartalsvisa ArbetsKraftsUndersökningarna alltsedan 1976. Läs mer

  • Postat 26 april, 2018 av

    Om finansiell risk


    Bild: Saxad från Lunds Universitets hemsida

    Grundkursen vid Lunds Universitet i finansiell ekonomi är avslutad och inlämnad tentamen godkänd. Men min nyfikenhet på begreppet finansiell risk är dessvärre inte helt tillfredsställd. Grundproblemet är att den intressanta risken är den som ligger framför oss, medan det vi kan mäta med stor noggrannhet är det som redan har inträffat. Hörnstenen i teorin är således att finansiell risk för varje möjligt investeringsobjekt antas vara konstant över tiden och därför kan mätas med historiskt utfall. Känns väl ungefär som han som letade efter sin tappade plånbok under gatlyktan. Inte för att det var där han tappat den, utan för att det var bara där det gick att se någonting. Läs mer

  • Postat 19 april, 2018 av

    Sveriges och svenskarnas finanser 2017


    Bild: Pixabay

    SCB har publicerat landets finansräkenskaper för föregående år. Finansräkenskaperna redovisar alla våra finansiella tillgångar och skulder, dvs allt vi äger utom fysiska tillgångar som anläggningar, infrastruktur, hus, fordon, bohag och liknande. Siffrorna redovisas nedbrutet på samhällets olika sektorer och delar därav. Föga uppmärksammades statistiksläppet av medierna och det är kanske lätt att förstå varför. Miljontals siffror staplade på varandra och utan uppenbar dramatik. Vi blir ju bara rikare och rikare på ett nästan tröttsamt sätt. Läs mer

  • Postat 11 april, 2018 av

    SEK


    F    oto: QiFO

    Valutakurserna rör sig som bekant i takt med att utbud och efterfrågan varierar. 2014-12-27 försökte vi dissekera ämnet och bedömde då att av motiven handel, sparande, säkring och spekulation torde handelsflödena vara den starkaste kraften. Efterfrågan på vår svenska valuta drivs således primärt av vår export. Utländska kunder vill köpa svenska kronor för att med dessa kunna betala för våra exportvaror. I slutändan har de fått våra exportvaror och betalat med sina egna pengar. Men de utländska pengar som hamnar i vårt land har vi ingen större nytta av. De söker sig tillbaka till det land där de är gångbara betalningsmedel. På så sätt kan sägas att ”export driver import” och vice versa. Men i stället för att motköpa importvaror kan man också investera i företag, infrastruktur, statsobligationer eller annat sparande i landet vars pengar man kommit i besittning av. Se hur Kina säljer konsumtionsvaror till USA och köper amerikanska statsobligationer för pengarna! Läs mer

  • Postat 5 april, 2018 av

    Trump vs. Amazon


    Bild: Montage av foto från Pixabay och Amazon logo

    Konfliken mellan President Trump och företaget Amazon har synts en del även i svenska traditionella medier. Själv blev jag först varse frågan när jag härförleden läste en artikel av Kate Taylor i webmagasinet Business Insider Nordic. Taylor sammanfattade där läget i President Donald Trumps anfallskrig mot Jeff Bezos företag Amazon; internetbokhandeln som tagit över en stor del av västvärldens detaljhandel. Trump påstår att e-handelsgiganten har fått orättmätiga skattefördelar och därtill subventioner från amerikanska posten och därför konkurrerar man ut skattebetalande butiksdrivande detaljhandelsföretag, hederliga ”brick and mortar retailers”. Presidentens primära fokus är ju att skapa jobb i Amerika och då ser han inte bara fiender på andra sidan landets gränser, utan också bland de som försöker rationalisera inhemsk verksamhet.

    Läs mer

  • Postat 30 mars, 2018 av

    Tid är pengar och den enes bröd …


    Bild: QiFO

    Regelbundet läser och hör vi om stora, ibland enorma ekonomiska satsningar, oftast i offentlig regi, någon gång med undertoner av glädje och stolthet när det handlar om efterlängtade insatser, men förmodligen oftare i sorg eller vrede när det handlar om kanske nödvändiga men i grunden oönskade uppoffringar. Det må handla om nya snabbtåg, Nya Karolinska Sjukhuset, skolan, åldringsvården eller invandringen. Sällan är det någon som noterar att den enes kostnad är den andres intäkt. Per definition. Den som har att bestrida kostnaden må känna all världens bitterhet, men någon annan kommer att njuta intäktens ljuva sötma och summan är alltid plus minus noll. Alltid! Den privatekonomiska slutsatsen torde därför helt bero på om den som tillfrågas är betalare eller betalningsmottagare. Skattebetalare och BCG-konsulter svarar olika. Men hur ser det ut ur ett samhällsekonomiskt perspektiv? Även om jag starkt ifrågasätter BNP-begreppets centrala plats i den ekonomiska debatten, så ska jag ändå här försöka resonera kring dessa frågor ur just BNP-perspektivet. Läs mer

  • Postat 24 mars, 2018 av

    Finansiella institutioner


    Bild: saxad från Lunds Universitets hemsida

    För den som fick sin ekonomiutbildning redan före första yuppie-eran är den finansiella ekonomin något luddig i konturerna. Dagens utbildningshögsäten kan lindra detta. En grundkurs i finansiell ekonomi vid Lunds Universitet kan då vara ett alternativ. Den första fråga man där som student får fundera över lyder: ”Förklara vad som menas med finansiella institutioner och vilka deras funktioner i ekonomin (samhället) är. Ge även exempel på den svenska finansiella marknaden på sådana institutioner.” Läs mer

  • Postat 18 mars, 2018 av

    Hur förändras vår konsumtion?


    Bild: Pixabay

    I en artikel härförleden (2018-02-16) presenterade vi prisutvecklingen under de senaste årtiondena, nedbrutet på de tolv varu-/tjänstegrupper som används i statistiken. Det är samma grupper som följs upp vad gäller konsumtionens fördelning och utveckling. Därför kan vi presentera nedanstående tabell över de svenska hushållens konsumtionsmix, idag och för 36 år sedan. Läs mer

  • Postat 12 mars, 2018 av

    BNP, YCIGEM och Trump


    Bild: saxad från British Nationalist Partys hemsida

    Den här gången får det brittiska nationalistpartiets logga komma till användning när vi presenterar de senaste BNP-sifforna. Resonemanget kommer nämligen att leda oss ut i protektionismens idéer.

    De svenska BNP-siffrorna för fjärde kvartalet i fjol var emellertid som väntat utan dramatik. Nytt All-Time-High förstås, såväl i löpande som i fasta priser och såväl totalt som per capita. Visst ”tär” den snabba befolkningstillväxten på BNP/capita-utvecklingen, men inte i sådan grad att BNP/capita viker nedåt. Vår års-BNP uppgår nu till 458 kkr per capita i löpande priser. All-Time-High! Läs mer

← Older Entries