• Bostäder, aktier och inflationen


    Bild: David Guglielmo, Freeimages

    Vi är många som ifrågasätter konsumentprisindex som förmedlare av penningvärdets utveckling i samhället. Trots att mängden pengar ökar och produktionen minskar så ser vi ingen inflation bland våra varor och tjänster. I stället är det priserna på bostäder och aktier som lyfter. Läs mer

  • Arbetslösheten Q1 2021


    Foto: geralt, Pixabay

    Färska siffror från AKU (Arbetskraftsundersökningarna) visar på nedslående siffror för första kvartalet. Arbetslösheten för befolkningen 16-64 år är uppe i 473 tusen presoner, eller  10,1% i mars månad, att jämföra med 7,3% i mars år 2020 och 7,7% i mars år 2019. Mätt som snittet för de senaste 12 månaderna var marsresultatet 8,9%, jämfört med 7,0 respektive 6,5 de två föregående åren. Läs mer

  • Besked från Riksbanken


    Bild: wikipedia

    Under min läroprocess kring begreppet ”pengar” som jag redogjort för här med regelbundna artiklar tyckte jag mig ha nått en sista fråga. Så jag skrev till Riksbanken. Läs mer

  • Konjunkturläget efter 2020


    Foto av Joe Earwiker, Freeimages (bearbetad)

    Vi brukar två gånger per år ta fram den gamla konjunkturcykeln och försöka redovisa konjunkturläget. Dels det verkliga läget som framgår av makroekonomisk data och dels det upplevda konjunkturläget som konjunkturinstitutet mäter med sin barometerindikator. Läs mer

  • Pandemins kostnad 2020


    Bildmix: Gordon Johnson och José Camargo, Pixabay

    Låt oss försöka sammanfatta kostnaderna för pandemin år 2020. På samma sätt som vi gjorde i höstas efter Q3 kan vi nu göra det efter SCB´s redovisning av BNP för Q4. Läs mer

  • BNP fortsatte minska i Q4 2020


    Illustration: QiFO

    Sveriges BNP fortsätter att minska under pandemins tryck. Vårt årsvärde uppgick för 2019 till 5025 mdr i 2019 års fasta prisnivå. Under Q1 2020 steg produktionen med ca 3 mdr, men efter pandemiutbrottet sjönk den under Q2 med 94 mdr, under Q3 med ytterligare 28 mdr och nu utläser vi ytterligare 23 mdr tillbakagång i utfallet för Q4, allt i fasta priser. Helåret 2020 landade alltså på 4883 mdr, eller 2,8% lägre än året innan.  Det är bra precis hälften av det tapp vår BNP uppvisade under finanskrisen 2007-2010. Läs mer

  • Kundnytta


    Bild: Mohamad Hassan, Pixabay

    För snart 50 år sedan mötte jag som student Philip Kotlers banbrytande tankar som han 1967 presenterat i sin bok Marketing management. Jag minns alltjämt hur han påtalade skillnaden mellan den gamla och nya synen på marknadsföring. Redan på sid 6 i boken skriver han; ”The old concept starts with the firm’s existing products and considers marketing to be the the use of selling and promotion to attain sales at a profit. The new concept starts with the firm´s existing and potential customers; it seeks profit through the creation of of customer satisfaction ….” Läs mer

  • 600 nya miljarder

    Bild: jojo hasilla, Pixabay (beskuren)

    Penningmängden har mellan coronautbrottet i  början av mars 2020 och årsskiftet 10 månader senare  ökat med drygt 600 mdr utan rubriker i media. Märkligt, eller? Låt oss ta det här med penningskapande igen. Först kontanter. Riksbanken har ensamrätt att trycka sedlar. I gamla tider var sedelutgivning en betydande inkomstkälla för staten. Tänk att skapa 1000 kr genom att trycka ett papper till en kostnad av några öre! Denna enorma marginal har använts av regenter för att finansiera krig och hovliv mm genom århundradena, förutom att den lockat falskmyntare i alla tider. Läs mer

  • Valutornas pendelrörelser


    Bild: Pixabay (bearbetad)

    Dags att redovisa kronans öden och äventyr under fjolåret. Kronkursen är oerhört viktig för vår utrikeshandel men vad som styr kursen är likväl obekant. Experterna har naturligtvis sina respektive övertygelser om underliggande faktorer, men det är ändå på valutamarknaden som priset avgörs och där opererar de stora finansiella aktörerna. Vad som rör sig i deras huvuden vet vi inte. De tänker rimligen primärt på profiten för sin egen arbetsgivare. Läs mer

  • Gig-tankar


    Foto: Kai Pilger / Pixabay

    Gig-ekonomin växer. Ännu går den inte att avgränsa och beskåda i någon av SCB´s olika beskrivningar av nationalräkenskaperna. Men vi vet att den växer. Det handlar i grunden om nya smarta sätt att använda internet för att knyta ihop kunder och leverantörer i nya affärer, gärna genom att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser. Men det reser också nya frågor om arbetsgivaransvar och anställningstrygghet. Läs mer