Aktuellt redovisade den 5 juli en undersökning utförd av opinionsföretaget Novus för SVT. Undersökningen visade att svenska folket är allt mer restriktivt till mottagning av asylsökande till Sverige. Svaren antyder också att majoriteten vill att vi inför ett tak för invandringen på högst 20 000 asylsökande per år. Läs mer
Justitierådet Gudmund Toijer har som bekant nu lagt fram sin snabbutredning med förslag till modernisering av arbetsrätten (lagen om anställningsskydd). Utredningens förslag anklagas av främst fackliga företrädare och socialdemokrater för att förskjuta maktbalansen på arbetsmarknaden, läs: minska fackets makt. Som utomstående är det något svårt att förstå sådana argument. Men hela begreppet anställningstrygghet känns föråldrat. Det handlar väl ändå om att ge organisationer och företag bästa möjliga konkurrenskraft och de anställda bästa möjliga ekonomiska trygghet? Vem som har makten är väl mindre viktigt. Läs mer
Klimatkampen går oförtrutet vidare och Naturvårdsverket har presenterat de svenska utsläppssiffrorna, preliminära som alltid, för 2019. Jag har noterat försök till glädjetjut i media från ansvarig minister över att siffrorna visar på en minskning – och visst är siffrorna lägre än de sex föregående åren. Men de är inte lägre än 2012 och definitivt inte lägre än 2009. Så dessvärre är det väl ingen stor framgång som vi kan rapportera i denna vår ekonomiska ödesfråga. Den totala halten av CO2 i atmosfären ligger på rekordnivåer och om Sverige ska vara föregångsland mot räddningen behövs nog större framsteg än de vi nu kan redovisa. Läs mer
Jag vill minnas att det var 2003 som jag kalkylerade med qaly. Alltså det ekonomiska värdet av ett fullvärdigt levnadsår, a quality adusted life year. Det handlade då om en kalkyl avseende en ny strålbehandlingsanläggning och vi använde siffran 500 tkr per qaly. Inflationsuppräknat till idag blir det ca 600 tkr. Nu den 4 juni har vi snart förlorat en halv promille av vår befolkning i covid-19 och även en tiondels promille av vår befolknings samlade livsförväntan. Om vi värderar vart och ett av de 40 871 förlorade levnadsåren till följd av covid-19 på samma sätt som vid strålkanoninvesteringen, dvs á 600 tkr, så har viruset kostat samhället i det närmste 25 mdr i förlorade levnadsår för befolkningen till dags dato. Läs mer
De olika stöden till alla som drabbats ekonomiskt av coronaepidemin har varit och är enorma. Och ännu större lär de bli. Många undrar var alla pengar kommer ifrån. Huruvida denna text klargör eller förvillar lämnar vi till läsaren att avgöra. Läs mer
Vi måste tyvärr redan återkomma till prisutvecklingen i landet. Omständigheterna i det ekonomiska landskapet är förvisso kanske mer annorlunda än de någonsin varit tidigare och möjligen kommer allt att ”rätta till sig” så snart vi kommer ut på andra sidan av covid-19-pandemin, men konsumentprisindex för april är likafullt precis lika nedslående som de januarisiffror vi kommenterade för bara någon månad sedan. Läs mer
När jag för många år sedan fick i uppdrag att bygga en kalkylmodell för det eventuella anläggandet av ett strålterapicentrum blev jag för första gången varse det engelskspråkiga begreppet qaly, alltså kvalitetsjusterat livsår (quality-adjusted life-year). Den årliga nettokostnaden för anläggningen kunde divideras med förväntat antal qaly som anläggningen beräknades generera. Beslutsfattarna fick på så sätt underlag för att bedöma vilken storlek på anläggning som var lämplig och jag insåg att vården självfallet måste prioritera den yngre av två patienter i en valsituation, om de båda kan förväntas klara behandlingen och ha samma förväntade livskvalitet under resten av sina liv. Läs mer
Börsvärdet har i dessa virustider blivit ytterst volatilt och möjligen förskjuts ägarstrukturen rejält också. Denna ägarstruktur går att följa med viss eftersläpning, då SCB per varje halvårsskifte redovisar en statistisk rapport som heter: ”Aktieägande i bolag noterade på svensk marknadsplats, ställningsvärden, mnkr efter sektor och 2 ggr/år”. Ägandet redovisas alltså inte ner på familjenivå, det får vi hänvisa till affärspressen för att få del av, och eftersläpningen innebär att vi har data tillgängliga fram till halvårsskiftet 2019. Läs mer
Vi visade nyligen med hjälp av Världsbankens data att klyftorna mellan rika och fattiga länder inte krymper i den takt man borde kunnat räkna med och utnämnde det till nationalekonomins största misslyckande! Visst kan man skylla på politiker, men hade nationalekonomerna bara själva haft svaret så skulle nog världen vara både rikare och fredligare. Eller? Läs mer
Om vi i dessa coronatider i ökad utsträckning är sjuka, permitterade eller uppsagda, dvs om vi inte jobbar som förr, så framstår våra minskade lönesummor på makronovå som ”minskad ekonomisk aktivitet”, dvs lägre BNP. Minskade företagsvinster i de branscher som övergivits av sina smitträdda kunder ger samma effekt, lägre BNP. För BNP mäts som summan av löner och vinster. Läs mer