Enligt buddhismen är livet ett lidande. Jag ligger mer åt synsättet att livet är en resa. I synnerhet när man faktiskt gör det – reser alltså. Inte minst ger det perspektiv på vår egen tillvaro i vårt prunkande välstånd här i vår väl skyddade vrå av världen. Tillåt därför här en kort och högst ovetenskaplig rapport efter en resa i Uzbekistan. Läs mer
Många tror – liksom undertecknad – att ökad ekonomisk ojämlikhet är till men för tillväxten i samhällsekonomin, även om det är svårt att leda i bevis. Hypotesen är helt enkelt att fattiga använder sina resurser i högra utsträckning till BNP-drivande konsumtion och investeringar än vad rika gör. Att vi verkligen drabbas av ökad ekonomisk ojämlikhet får vi spridda signaler om nu och då, men nu har jag hittat en tydlig källa. SCB redovisar sedan en längre tid en statistik som de kallar: ”Indikatorer inkomstfördelning, disponibel inkomst och faktorinkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalvinst, 1991-20xx1), 20xx-års priser.” Tyvärr redovisas dessa uppgifter med rätt lång eftersläpning. Uppgifterna för 2017 kan väntas först i slutet av januari 2019, men vi kan ändå titta på utvecklingen 1991 – 2016. Läs mer
Jag förstår att det är många som väntat och längtat efter redovisningen av den svenska nationalförmögenheten per sista december 2017. Det handlar ju ändå om vårt lands samlade balansräkning, sammanställningen av alla våra tillgångar och skulder. SCB har nyligen presenterat siffrorna och inledningsvis kan vi konstatera att vi har blivit ännu rikare. Förstås! Vår nettoförmögenhet steg från 23,4 till 25,1 biljoner (=tusen miljarder) kr. En ökning med 7,3%. Låt vara i löpande priser, men prisutvecklingen stannade på 1,8% så det var en rejäl tillväxt i vår samlade förmögenhet även inflationsrensat. Läs mer
Vi har i de två senaste artiklarna diskuterat inflationsteori. Nu kan det vara dags att titta till det verkliga läget. Låt oss börja med penningmängden. Penningmängden har ju en påverkan på inflationen då ökad mängd pengar vid oförändrad mängd varor och tjänster i ett samhälle bör driva inflation. Läs artikeln om hyperinflation från i september. Mervyn King har också lärt oss följande : ”I ett system med fiatpengar kan en riksbank/stat köpa företrädesvis statsobligationer på marknaden av någon aktör. Aktören får en ”check” (riksbankscertifikat) som betalning vilken dennes bank accepterar och löser in hos riksbanken. Banken tillförs beloppet på sitt avräkningskonto hos riksbanken och aktören har fått samma belopp sig tillfört i banken. Penningmängden har ökat i marknaden!” Läs mer
Vi diskuterade nyligen hyperinflation. Det är ett extremläge. Låt oss begrunda den mer normala företeelsen som saknar prefixet hyper. Alltså bara vanlig inflation. Den som gör att vi ler så gott när vi berättar för varandra hur mycket godiset kostade när vi var barn, eller vad en flaska Vino Tinto kostade när vi blev insläppta på Systembolaget, eller vad den första bostaden kostade eller hur hög den första lönen var. Nedan återfinns utvecklingen för KonsumentPrisIndex sedan 1914. Läs mer
Hyperinflation är när inflationen, dvs prisökningarna i ett land, uppgår till minst 500% per år. Orsaken är naturligtvis inte att alla varor och tjänster blir mer värdefulla utan att landets pengar förlorar i värde. Snabbt! Just nu rasar hyperinflation i Venezuela. I augusti försökte man kapa fem nollor på sin valuta. Regeringen säger att man infört en helt ny valuta, bolívar soberano (”suverän”) och att varje sådan kan erhållas mot 100000 av den gamla varianten som hette bolívar fuerte (”stark”). Läs mer
Nationalekonomi handlar om välståndet i länder och i världen. Att minska fattigdom och öka välstånd är naturligtvis det viktigaste, men att öka kunskapen om hur världen ser ut och var problemen finns är ett bra underlag för arbetet med att åstadkomma verkliga förbättringar. Hans Rosling och stiftelsen Gapminder (”Mind the gap!”) var banbrytande i denna folkbildningsgärning. Hans son Ola med hustru Anna Rönnlund-Rosling driver nu stiftelsen och arbetet vidare. Den 21 september gav de en föreläsning på ett välfyllt UKK i Uppsala. Läs mer
Det är dags att redovisa konjunkturläget igen. Ett halvår har gått sedan senast och när vi nyligen analyserade BNP-utvecklingen luktade det konjunkturuppgång. Men kan det verkligen stämma, vi befinner väl oss redan i en högkonjunktur? Läs mer
Artikeln härförleden om kort och lång sikt i nationalekonomin landade i klimatfrågan som är den i särklass största frågan för mänskligheten idag och där vi har att kämpa mot både okunnighet och egoism. Okunnigheten, som många alltjämt lider av, visar sig i att den samfällda expertisens varningar förnekas eller ignoreras. Egoismen framgår av att man förväntar sig att någon annan ska göra de uppoffringar som behövs, eftersom ”mitt/vårt” bidrag till problemet är så litet sett i det hela. En vanlig variant av egoism är att man litar på de som säger att vi med ny teknik kommer att ersätta alla dagens källor till växthusgasutsläpp så vi behöver inte göra några uppoffringar själv. Allt kommer att lösa sig! Läs mer
SCB har presenterat andra kvartalets BNP-data för 2018. Befolkningssiffrorna per sista juni är förvisso inte offentliggjorda, men de kan uppskattas med tillräcklig kvalité för att vi med god precision ska kunna beräkna medelantalet i vår befolkning under senaste tolv månaderna. Därför kan vi nu konstatera att BNP/capita-utvecklingen tar fart uppåt. Det som så småningom alla slutade kalla återhämtning och i stället valde att kalla högkonjunktur, kanske trots allt varit det motsatta!? Läs mer