Narkotikamarknaden omsätter mångmiljardbelopp i Sverige och sköts av kriminella gäng. Narkotikamarknaden kan som alla andra marknader styras genom att utbudet och/eller efterfrågan påverkas med hjälp av regler och incitament. Men frågan är om utbud eller efterfrågan kan strypas helt så att denna gängens guldkalv dör och vi slipper dessa kriminella gäng i vårt samhälle? Läs mer
Inte ens pandemin har lyckats bryta tillväxttrenden i vår nettoförmögenhet. Detta kan vi utläsa ur SCB´s redovisning av landets balansräkning för 2020. Läs mer
Två frågor har diskuterats flitigt på sistone; införande av marknadshyror för nyproducerade bostäder samt förslaget att finansiera en utbyggd äldrevård med försämrade skatteförmåner för så kallade investeringssparkonton (ISK). Låt mig bidra med mina försök till ekonomiska synpunkter. Läs mer
BNP-siffrorna för Q1 2021 har publicerats och presenterades närmare här i tidigare artikel. Det innebär att vi nu också kan uppdatera vår kvartalsvisa kalkyl över Sveriges pandemikostnad. Vi avser då inte effekterna i statens budget (statens kostnad = annans sektors intäkt) eller i penningmängdens urholkande tillväxt (utökad kredit är inte heller kostnad) utan beaktar bara två andra faktorer; BNP-utvecklingen och kostnaden i förlorade levnadsår bland befolkningen. Läs mer
BNP-siffrorna för årets första kvartal har kungjorts av SCB. Covid-dippet är tydligt, men den totala pandemieffekten förefaller ändå att bli mindre än vad finanskrisen 2008-2010 innebar. Likväl framgår i grafen nedan att vi har vi har kastats tillbaka 6 år vad gäller BNP/capita. Läs mer
Ekonomer lyfter gärna fram ekonomiska styrmedels förträfflighet för att åstadkomma förändrat beteende, inte minst inom miljöområdet, där såväl skatter och subventioner används flitigt. I den stora ödesfrågan, koldioxidutsläppens hot mot klimatet och levnadsbetingelserna på vårt klot, har även EU använt sig av utsläppsrätter sedan 2005. Tanken är att alla som släpper ut CO2 måste inneha motsvarande mängd utsläppsrätter och dessa kan köpas och säljas på marknaden. Genom att löpande höja priset och minska tilldelningen av dessa utsläppsrätter ska EU få utsläppen att minska. Att släppa ut CO2 ska bli för dyrt. Läs mer
Det har gått en tid nu sedan Magdalena Andersson lade fram Vårbudgeten och jag såg med spänning fram emot att få se vad som förändrats sedan i höstas, då ju planerna för 2021 högtidligt bars genom huvudstaden till Riksdagens bord. Då låg totala kostnadsbudgeten för 2021 på 1165 miljarder, fördelat på ca 580 anslagsposter. Men det hade tagits flera förändringsförslag i riksdagen sedan dess och nu kom en större korrigering i och med Vårbudgeten. Läs mer
Vi är många som ifrågasätter konsumentprisindex som förmedlare av penningvärdets utveckling i samhället. Trots att mängden pengar ökar och produktionen minskar så ser vi ingen inflation bland våra varor och tjänster. I stället är det priserna på bostäder och aktier som lyfter. Läs mer
Färska siffror från AKU (Arbetskraftsundersökningarna) visar på nedslående siffror för första kvartalet. Arbetslösheten för befolkningen 16-64 år är uppe i 473 tusen presoner, eller 10,1% i mars månad, att jämföra med 7,3% i mars år 2020 och 7,7% i mars år 2019. Mätt som snittet för de senaste 12 månaderna var marsresultatet 8,9%, jämfört med 7,0 respektive 6,5 de två föregående åren. Läs mer
Under min läroprocess kring begreppet ”pengar” som jag redogjort för här med regelbundna artiklar tyckte jag mig ha nått en sista fråga. Så jag skrev till Riksbanken. Läs mer