Ännu en månad har gått och vi kan ånyo titta till pandemins ekonomiska konsekvenser. Dödstalen verkar klinga av, så tillkommande kostnad för förlorade qalys (livsår) blir mindre och mindre för varje månad. Under juli tillkom 31 till de tidigare 5497 avlidna, så att förlusten i livsår (á 600 tkr) uppgår efter juli till 30,3 mdr kronor.
Jag lyssnade härförleden på Sommar i P1 med Kjell A Nordström (KAN). Professor i internationellt företagande vid Handelshögskolan i Stockholm och känd edutainer med svart image och avskalad profil. Det är många år sedan jag hörde honom live, men stilen verkar alltjämt vara densamma. Det blir så enkelt när han förklarar. Tänk om man hade den förmågan. Här är ett referat med några kommentarer. Läs mer
Covid-19 dominerar media i allmänhet och nyheterna i synnerhet. Visst är det oerhört tragiskt med en global pandemi som skördar så stora uppoffringar och offer, men egentligen… hur stora? Här kommer ännu en uppdatering av coronakostnaden i Sverige. Läs mer
Aktuellt redovisade den 5 juli en undersökning utförd av opinionsföretaget Novus för SVT. Undersökningen visade att svenska folket är allt mer restriktivt till mottagning av asylsökande till Sverige. Svaren antyder också att majoriteten vill att vi inför ett tak för invandringen på högst 20 000 asylsökande per år. Läs mer
Justitierådet Gudmund Toijer har som bekant nu lagt fram sin snabbutredning med förslag till modernisering av arbetsrätten (lagen om anställningsskydd). Utredningens förslag anklagas av främst fackliga företrädare och socialdemokrater för att förskjuta maktbalansen på arbetsmarknaden, läs: minska fackets makt. Som utomstående är det något svårt att förstå sådana argument. Men hela begreppet anställningstrygghet känns föråldrat. Det handlar väl ändå om att ge organisationer och företag bästa möjliga konkurrenskraft och de anställda bästa möjliga ekonomiska trygghet? Vem som har makten är väl mindre viktigt. Läs mer
Klimatkampen går oförtrutet vidare och Naturvårdsverket har presenterat de svenska utsläppssiffrorna, preliminära som alltid, för 2019. Jag har noterat försök till glädjetjut i media från ansvarig minister över att siffrorna visar på en minskning – och visst är siffrorna lägre än de sex föregående åren. Men de är inte lägre än 2012 och definitivt inte lägre än 2009. Så dessvärre är det väl ingen stor framgång som vi kan rapportera i denna vår ekonomiska ödesfråga. Den totala halten av CO2 i atmosfären ligger på rekordnivåer och om Sverige ska vara föregångsland mot räddningen behövs nog större framsteg än de vi nu kan redovisa. Läs mer
Jag vill minnas att det var 2003 som jag kalkylerade med qaly. Alltså det ekonomiska värdet av ett fullvärdigt levnadsår, a quality adusted life year. Det handlade då om en kalkyl avseende en ny strålbehandlingsanläggning och vi använde siffran 500 tkr per qaly. Inflationsuppräknat till idag blir det ca 600 tkr. Nu den 4 juni har vi snart förlorat en halv promille av vår befolkning i covid-19 och även en tiondels promille av vår befolknings samlade livsförväntan. Om vi värderar vart och ett av de 40 871 förlorade levnadsåren till följd av covid-19 på samma sätt som vid strålkanoninvesteringen, dvs á 600 tkr, så har viruset kostat samhället i det närmste 25 mdr i förlorade levnadsår för befolkningen till dags dato. Läs mer
De olika stöden till alla som drabbats ekonomiskt av coronaepidemin har varit och är enorma. Och ännu större lär de bli. Många undrar var alla pengar kommer ifrån. Huruvida denna text klargör eller förvillar lämnar vi till läsaren att avgöra. Läs mer
Vi måste tyvärr redan återkomma till prisutvecklingen i landet. Omständigheterna i det ekonomiska landskapet är förvisso kanske mer annorlunda än de någonsin varit tidigare och möjligen kommer allt att ”rätta till sig” så snart vi kommer ut på andra sidan av covid-19-pandemin, men konsumentprisindex för april är likafullt precis lika nedslående som de januarisiffror vi kommenterade för bara någon månad sedan. Läs mer
När jag för många år sedan fick i uppdrag att bygga en kalkylmodell för det eventuella anläggandet av ett strålterapicentrum blev jag för första gången varse det engelskspråkiga begreppet qaly, alltså kvalitetsjusterat livsår (quality-adjusted life-year). Den årliga nettokostnaden för anläggningen kunde divideras med förväntat antal qaly som anläggningen beräknades generera. Beslutsfattarna fick på så sätt underlag för att bedöma vilken storlek på anläggning som var lämplig och jag insåg att vården självfallet måste prioritera den yngre av två patienter i en valsituation, om de båda kan förväntas klara behandlingen och ha samma förväntade livskvalitet under resten av sina liv. Läs mer