• Nobelpriset i ekonomi 2018


    Montage: QiFO

    På måndag delas årets nobelpris ut. Riksbankens pris i teoretisk ekonomi till Alfred Nobels minne delas mellan Paul M Romer och William D Nordhaus. Priskommittén har funnit att dessa båda ökat vår förståelse för hur naturen (Nordhaus) och våra samlade kunskaper (Romer) begränsar de globala möjligheterna till ekonomisk tillväxt och hur vi kan agera för att åstadkomma bästa möjliga utveckling givet dessa begränsningar. Vetenskapsakademien skriver även att de spridningseffekter som (positiva) innovationer liksom (negativa) koldioxidutsläpp för med sig kräver regleringar för att marknaderna ska fungera väl. Läs mer

  • Bra för ekonomin


    Bild: Pixabay

    Det finns få uttryck som stör mig mer än att någonting är ”bra för ekonomin”. Om någon uttalar sig för sin egen eller sin familjs del, så kanske jag kan förstå hur hen tänker, men när man menar att någonting är bra för Sveriges ekonomi, då kryper det i mig. Tillåt mig därför diskutera lite fritt i denna fråga. Läs mer

  • Arbetslösheten – ett storstadsproblem?


    Bild: Pixabay

    Vi nås av glädjande rapporter om utvecklingen på arbetsmarknaden. Precis som i USA och på många andra håll minskar vår arbetslöshet oförtrutet, vilket så klart gynnar ”ekonomin”, men är i än högre grad en välsignelse för de som därmed får ett jobb, en inkomst och kanske ett sammanhang och mening med tillvaron. Arbetsförmedlingen presenterade helt nyligen fina siffror, inte minst avseende nyanlända. Vi håller oss dock till arbetskraftsundersökningarna (AKU) och har kommitit fram till att nu redovisa Q3. I vår sifferserie närmar vi oss den senaste rekordnoteringen från 2008 på 6,0% och får väl då ställa om siktet mot de 4,5 % vi upplevde 1989-90. Läs mer

  • Rapport från Uzbekistan


    Bilder: Qifo

    Enligt buddhismen är livet ett lidande. Jag ligger mer åt synsättet att livet är en resa. I synnerhet när man faktiskt gör det – reser alltså. Inte minst ger det perspektiv på vår egen tillvaro i vårt prunkande välstånd här i vår väl skyddade vrå av världen. Tillåt därför här en kort och högst ovetenskaplig rapport efter en resa i Uzbekistan. Läs mer

  • Om ekonomisk ojämlikhet i Sverige


    Bild: Pixabay

    Många tror – liksom undertecknad – att ökad ekonomisk ojämlikhet är till men för tillväxten i samhällsekonomin, även om det är svårt att leda i bevis. Hypotesen är helt enkelt att fattiga använder sina resurser i högra utsträckning till BNP-drivande konsumtion och investeringar än vad rika gör.  Att vi verkligen drabbas av ökad ekonomisk ojämlikhet får vi spridda signaler om nu och då, men nu har jag hittat en tydlig källa. SCB redovisar sedan en längre tid en statistik som de kallar: ”Indikatorer inkomstfördelning, disponibel inkomst och faktorinkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalvinst, 1991-20xx1), 20xx-års priser.” Tyvärr redovisas dessa uppgifter med rätt lång eftersläpning. Uppgifterna för 2017 kan väntas först i slutet av januari 2019, men vi kan ändå titta på utvecklingen 1991 – 2016. Läs mer

  • Nationens förmögenhet 2017


    Bild: Pixabay

    Jag förstår att det är många som väntat och längtat efter redovisningen av den svenska nationalförmögenheten per sista december 2017. Det handlar ju ändå om vårt lands samlade balansräkning, sammanställningen av alla våra tillgångar och skulder. SCB har nyligen presenterat siffrorna och inledningsvis kan vi konstatera att vi har blivit ännu rikare. Förstås! Vår nettoförmögenhet steg från 23,4 till 25,1 biljoner (=tusen miljarder) kr. En ökning med 7,3%. Låt vara i löpande priser, men prisutvecklingen stannade på 1,8% så det var en rejäl tillväxt i vår samlade förmögenhet även inflationsrensat. Läs mer

  • Penningmängden och inflationen


    Bild: QiFO

    Vi har i de två senaste artiklarna diskuterat inflationsteori. Nu kan det vara dags att titta till det verkliga läget. Låt oss börja med penningmängden. Penningmängden har ju en påverkan på inflationen då ökad mängd pengar vid oförändrad mängd varor och tjänster i ett samhälle bör driva inflation. Läs artikeln om hyperinflation från i september. Mervyn King har också lärt oss följande : ”I ett system med fiatpengar kan en riksbank/stat köpa företrädesvis statsobligationer på marknaden av någon aktör. Aktören får en ”check” (riksbankscertifikat) som betalning vilken dennes bank accepterar och löser in hos riksbanken. Banken tillförs beloppet på sitt avräkningskonto hos riksbanken och aktören har fått samma belopp sig tillfört i banken. Penningmängden har ökat i marknaden!” Läs mer

  • En nygammal inflationsteori


    Bild:Pixabay

    Vi diskuterade nyligen hyperinflation. Det är ett extremläge. Låt oss begrunda den mer normala företeelsen som saknar prefixet hyper. Alltså bara vanlig inflation. Den som gör att vi ler så gott när vi berättar för varandra hur mycket godiset kostade när vi var barn, eller vad en flaska Vino Tinto kostade när vi blev insläppta på Systembolaget, eller vad den första bostaden kostade eller hur hög den första lönen var. Nedan återfinns utvecklingen för KonsumentPrisIndex sedan 1914. Läs mer

  • Hyperintressant om inflation


    Venezuelas flagga från Pixabay

    Hyperinflation är när inflationen, dvs prisökningarna i ett land, uppgår till minst 500% per år. Orsaken är naturligtvis inte att alla varor och tjänster blir mer värdefulla utan att landets pengar förlorar i värde. Snabbt! Just nu rasar hyperinflation i Venezuela. I augusti försökte man kapa fem nollor på sin valuta. Regeringen säger att man infört en helt ny valuta, bolívar soberano (”suverän”) och att varje sådan kan erhållas mot 100000 av den gamla varianten som hette bolívar fuerte (”stark”). Läs mer

  • Kunskapen om tillståndet i världen


    Bilder: QiFO

    Nationalekonomi handlar om välståndet i länder och i världen. Att minska fattigdom och öka välstånd är naturligtvis det viktigaste, men att öka kunskapen om hur världen ser ut och var problemen finns är ett bra underlag för arbetet med att åstadkomma verkliga förbättringar. Hans Rosling och stiftelsen Gapminder (”Mind the gap!”) var banbrytande i denna folkbildningsgärning.  Hans son Ola med hustru Anna Rönnlund-Rosling driver nu stiftelsen och arbetet vidare. Den 21 september gav de en föreläsning på ett välfyllt UKK i Uppsala. Läs mer