• Penningmängden och inflationen


    Bild: QiFO

    Vi har i de två av de senaste artiklarna diskuterat inflationsteori. Nu kan det vara dags att titta till det verkliga läget. Låt oss börja med penningmängden. Penningmängden har ju en påverkan på inflationen då ökad mängd pengar vid oförändrad mängd varor och tjänster i ett samhälle bör driva inflation. Läs artikeln om hyperinflation från i september. Mervyn King har också lärt oss följande : ”I ett system med fiatpengar kan en riksbank/stat köpa företrädesvis statsobligationer på marknaden av någon aktör. Aktören får en ”check” (riksbankscertifikat) som betalning vilken dennes bank accepterar och löser in hos riksbanken. Banken tillförs beloppet på sitt avräkningskonto hos riksbanken och aktören har fått samma belopp sig tillfört i banken. Penningmängden har ökat i marknaden!” Läs mer

  • En nygammal inflationsteori


    Bild:Pixabay

    Vi diskuterade nyligen hyperinflation. Det är ett extremläge. Låt oss begrunda den mer normala företeelsen som saknar prefixet hyper. Alltså bara vanlig inflation. Den som gör att vi ler så gott när vi berättar för varandra hur mycket godiset kostade när vi var barn, eller vad en flaska Vino Tinto kostade när vi blev insläppta på Systembolaget, eller vad den första bostaden kostade eller hur hög den första lönen var. Nedan återfinns utvecklingen för KonsumentPrisIndex sedan 1914. Läs mer

  • Hyperintressant om inflation


    Venezuelas flagga från Pixabay

    Hyperinflation är när inflationen, dvs prisökningarna i ett land, uppgår till minst 500% per år. Orsaken är naturligtvis inte att alla varor och tjänster blir mer värdefulla utan att landets pengar förlorar i värde. Snabbt! Just nu rasar hyperinflation i Venezuela. I augusti försökte man kapa fem nollor på sin valuta. Regeringen säger att man infört en helt ny valuta, bolívar soberano (”suverän”) och att varje sådan kan erhållas mot 100000 av den gamla varianten som hette bolívar fuerte (”stark”). Läs mer

  • Kunskapen om tillståndet i världen


    Bilder: QiFO

    Nationalekonomi handlar om välståndet i länder och i världen. Att minska fattigdom och öka välstånd är naturligtvis det viktigaste, men att öka kunskapen om hur världen ser ut och var problemen finns är ett bra underlag för arbetet med att åstadkomma verkliga förbättringar. Hans Rosling och stiftelsen Gapminder (”Mind the gap!”) var banbrytande i denna folkbildningsgärning.  Hans son Ola med hustru Anna Rönnlund-Rosling driver nu stiftelsen och arbetet vidare. Den 21 september gav de en föreläsning på ett välfyllt UKK i Uppsala. Läs mer

  • Konjunkturen Q2 2018


    Bild: agffga (modifierad)

    Det är dags att redovisa konjunkturläget igen. Ett halvår har gått sedan senast och när vi nyligen analyserade BNP-utvecklingen luktade det konjunkturuppgång. Men kan det verkligen stämma, vi befinner väl oss redan i en högkonjunktur? Läs mer

  • CO2 och ekonomiska styrmedel


    Bild: Pixabay

    Artikeln härförleden om kort och lång sikt i nationalekonomin landade i klimatfrågan som är den i särklass största frågan för mänskligheten idag och där vi har att kämpa mot både okunnighet och egoism. Okunnigheten, som många alltjämt lider av, visar sig i att den samfällda expertisens varningar förnekas eller ignoreras. Egoismen framgår av att man förväntar sig att någon annan ska göra de uppoffringar som behövs, eftersom ”mitt/vårt” bidrag till problemet är så litet sett i det hela. En vanlig variant av egoism är att man litar på de som säger att vi med ny teknik kommer att ersätta alla dagens källor till växthusgasutsläpp så vi behöver inte göra några uppoffringar själv. Allt kommer att lösa sig! Läs mer

  • BNP-kurvorna vänder …… uppåt!


    Bild: Pixabay

    SCB har presenterat andra kvartalets BNP-data för 2018. Befolkningssiffrorna per sista juni är förvisso inte offentliggjorda, men de kan uppskattas med tillräcklig kvalité för att vi med god precision ska kunna beräkna medelantalet i vår befolkning under senaste tolv månaderna. Därför kan vi nu konstatera att BNP/capita-utvecklingen tar fart uppåt. Det som så småningom alla slutade kalla återhämtning och i stället valde att kalla högkonjunktur, kanske trots allt varit det motsatta!? Läs mer

  • Kort och lång sikt i nationalekonomin


    Bild: Pixabay

    Det finns de som hävdar att dagens innovationstakt är lägre än för 100 år sedan och att vi därför måste räkna med en lägre tillväxttakt än tidigare i våra ekonomier. Robert J Gordon är kanske den främste företrädaren för denna ståndpunkt. Vi presenterade hans resonemang här 2 juni 2016. Andra, tex Mervyn King, hävdar motsatsen och skyller dagens svagare tillväxt på att vi bara efterfrågar för lite, trots alla lågränte- och andra stimulanser. Men samtidigt tillstår King att  ytterligare kortsiktiga stimulanser bara leder oss längre från vårt långsiktiga ekvilibrium. Och där har vi en kärnfråga! Just detta med kort- och lång sikt och kortsiktiga och långsiktiga jämviktslägen i ekonomin känns ….. ”föråldrat”. Läs mer

  • Återhämtningen på bostadsmarknaden


    Bild: Pixabay

    Bostadsmarknaden ”kraschade” i höstas. Detta framgår av företaget Valueguards prisindex på bostäder som man kallar HOX (housing index?). I augusti ifjol var totalindexet 243,37 vilket är all time high hittills. På fyra månader sjönk värdet därefter med 9% ner till index 221,10. Därifrån och fram till juni 2018 har värdet repat sig till index 228,77, alltså återtagit 3 av de tappade 9 %-enheterna. Läs mer

  • Vem bestämmer räntan?


    Bild: QiFO

    Enligt Mervyn King styrs räntan från två håll. Från det kortsiktiga hållet är det centralbankerna som styr med sin reporänta för lån över natten i det nationella banksystemet. Från det långsiktiga hållet är det de globala utbuds- och efterfrågekrafterna för sparande och spenderande som styr. (Se vår artikel från 2018-05-22) Läs mer