Tage Danielsson, salig i åminnelse, gav Sverige en underbar lektion i sannolikhetslära efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg, som inträffade28 mars 1979. Även om inga dödsoffer krävdes momentant – och kanske inte ens har gjort det efter olyckan – så skakade det om i allas vår tilltro till vetenskapen och fick oss att fundera över risker och sannolikheter. Läs mer
Precis som i fallet med HQ Bank blev det frikännande domar för de åtalade i tingsrättsprocessen kring pensionsbolaget Allra. Det var lika väntat som stötande eftersom den här gruppen finansmän så klart vet var lagens råmärken går, samtidigt som de transaktioner som genomfördes självklart enbart syftade till att berika de åtalade nyckelpersonerna och att pengarna kom från det pensionskapital som Allra åtagit sig att förvalta. Läs mer
Senast redovisade vi utvecklingen på valutaområdet med fokus på vår svenska krona. En annan valuta som många är intresserade av är Bitcoin. Vad har hänt med den? Vi kan inledningsvis notera att slutkursen för 2019 blev SEK 67 276. Idag den 25 jan ligger den dock hela 25% högre i pris. Läs mer
Valutakurser går upp och ned. En valuta är att likna vid en vara. Priset bestäms av utbud och efterfrågan. Sannolikt mest av efterfrågan. För vi redovisar ju regelbundet den svenska penningmängdens utveckling och eftersom ingen expertanalys inkluderar sådana hänsyn(?) är det svårt att se att penningmängdens storlek eller förändringstakt skulle driva någon inflation i landet eller påverka några växelkurser. De efterfrågekrafter som påverkar en valutakurs sammanfattade vi den 22 dec 2014 i de fyra grupperna; handelsmotiv, sparandemotiv, säkringsmotiv och spekulationsmotiv. Läs mer
2019 är slut och årets vinnare i SM i ekonomi kan koras. Reglerna och de fem grenarna är oförändrade från i princip 2015. De två första åren vann Västra Götaland, året efter Jönköping och ifjol Norrbotten. Återigen noterar vi en ny vinnare och några rätt stora omkastningar. Det är lätt hänt med omkastningar i tabellen eftersom utfallet i några grenar är så oerhört jämt och poäng sätts som den omvända platssiffran i respektive gren. Läs mer
Per Molander talade inför en samling intresserade i Uppsalas Missionskyrka härförleden. Per är svensk ämbetsman och konsult i politiska policyfrågor. Hans uppdragsförteckning är gedigen och just nu är han ordförande i jämlikhetskommission som arbetar på uppdrag för finansdepartementet. Ämnet för föredraget var ”Demokrati och kapitalism – ett problematiskt förhållande”. Läs mer
Alfred Nobels årliga priser delas enligt statuterna ut till personer som ”gjort mänskligheten den största nytta”. Litteratur är kanske i det sammanhanget en främmande fågel, där nyttoaspekten är svår att se. När sedan Sveriges Riksbank för exakt 50 år sedan hängde på med ett ekonomipris till framstående insatser inom ekonomisk teori, får många samma känsla att nyttoaspekten oftast är svår att hitta, trots att talesättet säger att det inte finns något så praktiskt som en god teori. Läs mer
SCB har presenterat sina senaste BNP-beräkningar. Experterna har ju redan konstaterat att vi är på väg ner i en lågkonjunktur, så förväntningarna var väl ställda därefter. Först måste vi emellertid fästa uppmärksamheten på kvalitén i materialet. SCB för en ständig kamp för att hitta och åtgärda mättekniska brister. Nedanstående blå kurva visar hur man nu justerat BNP-siffrorna jämfört med vid föregående mätning i somras. Kurvorna avser rullande helår.
I dessa tider av låga räntor ska ju obligationer och banksparande vara usla alternativ jämfört med placeringar i fastigheter och aktier. Trump gratulerar ju regelbundet sig själv och alla amerikaner till att den amerikanska börsen nu regelbundet slår nya rekord. Gäller det månne även här i Sverige? Läs mer
För några månader sedan påtalade jag i en artikel här just detta att ”ingen har koll”. Det var ju den förfärande oron som fick mig att börja studera nationalekonomi i mogen ålder och som får mig att fortsätta att läsa och skriva i ämnet. Jag längtar verkligen efter nationalekonomins kommande paradigmskifte med en helt ny teoribildning, mer förankrad i mikroekonomisk beteendevetenskap och med alla förlegade matematiska makromodeller undanstädade. Läs mer